Ett ovanligt barnamord i skånska Grönby

Mord av barn har lyckligtvis alltid hört till ovanligheterna i kriminalhistorien. Men som småbarnsförälder berörs man ändå alltid lite extra när man stöter på sådana tragedier i sin forskning. Detta hände nyligen när vi forskade åt en av våra kunder i Grönby by och socken, numera en del av Trelleborgs kommun. Upprinnelsen till det fruktansvärda brottet visade sig också vara ologisk och svår att förstå.

Det olyckliga offret

I skolhuset i Grönby levde år 1830 skolmästaren Bengt Gustaf Gullberg, född 1801, med sin hustru Beata Bergholm, född 1802 och flera barn. Bland dessa fanns den femårige dottern Anna Maria som föddes i Skurup 1825 ett par år innan föräldrarna flyttade till orten. I husförhörslängden har prästen vid hennes namn kort noterat ”mördad 1830”.

Dödsnotisen i Grönby kyrkbok ger mer detaljerad information:

Octob. 16 – 24. Dott. Anna Maria. Skolmäst. Gustaf Gullbergs i Grönby. Mördad af afskedade Trosskusk, fattighjonet Nils Hak, 61 år gammal, härstädes, med ett knifstyng, nära under hjertat. Lefde härefter 12 Tolf Timmar och 1 Tima efter Province Läkarens operation, med inälfwornas införande. Hak gjorde denna illgerning, af arghet på föräldrarna, i synnerhet på fadren som gifwit honom en välförtjent örfil.

Familjen Gullberg i Grönby husförhörslängd

Förövaren får sitt straff

Den omnämnde Nils Persson Hak (eller Haak) var en avskedad trosskusk som numera levde på fattigunderstöd från församlingen. Han var dryga 60 år levde i Grönby med sin åtta år äldre hustru Hanna. Parets fyra barn var vuxna och utflugna ur hemmet. Det är väldigt svårt för oss idag att förstå varför han begick denna hemska gärning. Uppenbarligen hade han någon typ av konflikt med familjen Gullberg men att därifrån gå till att mörda deras dotter är ett långt kliv.

60 år är visserligen ingen ålder i dagens Sverige men demenssjukdomar kan mycket väl ändå börja i den åldern. Möjligen kan det ha spelat in här då Nils i dödsnotisen uppges ha haft ”svag och oredig tankeförmåga”. Ett överdrivet alkoholintag var inte heller ovanligt på den tiden. Detta är naturligtvis bara spekulationer men man vill gärna se någon form av förklaring till ett sådant vansinnesdåd.

I de länder som fortfarande praktiserar dödsstraff brukar det gå en ganska lång tid mellan dom och avrättning. Så var det även i 1800-talets Sverige. Ärendet skulle först till den lokala häradsrätten och därefter skulle hovrätten fastställa straffet. Det dröjde därför ett halvår innan Hak stod på galgbacken i Tullstorp.

Eftersom Nils Hak förvarades i länshäktet på Malmö slott innan avrättningen så hittar vi också hans dödsnotis i slottsförsamlingens kyrkbok (med en del uppenbara fel):

1831 d. 25 Maji utfördes ifrån härvarande Länshäkte förre Trosskusken Fred. Haak för att dagen derpå å Tullstorp afrättsplats i Wemmenhögs härad undergå dödsstraff medelst halshuggning och stegling för begånget mord å Skolmästaren Grönbergs i Grönby 7åriga dotter. Haak var 65 år gammal med svag och oredig tankeförmåga, samt ringa Christendoms kunskap. Af hat och hämdbegär till fadren som Haak ansåg för sin förföljare, hade han fattat och utfört den rysliga gerningen. Slottspredikanden Lake som underviste och beredde Haak, hade dock den tillfredsställelsen att se honom med lugn gå dödens ofvannämde dag till möte. En 70årig Hustru i fattigstugan i Grönby, och 3:ne fullwäxta Barn efterlefde.

Galgbacken i Tullstorp

Grönby socken låg i Vemmenhögs härad som hade sin avrättningsplats på Tullstorps galgbacke. Här hade man avslutat grova brottslingars liv åtminstone sedan den danska tiden på 1500-talet fram till 1848. Galgbacken låg på gränsen mellan byarna Tullstorp, Västra Vemmenhög och Östra Vemmenhög. Halshuggning var den normala metoden för avrättningar i Sverige. Att den i det här fallet följdes av stegling – det vill säga att kroppen efteråt på något vis sattes upp till allmän beskådning – berodde säkerligen på att mordet ansågs extra allvarligt när det handlade om en femårig flicka.

Tullstorps galgbacke på karta från 1765 (Källa: Lantmäteriet)

Efter att antalet avrättningar i Sverige sjunkit till låga nivåer alltsedan 1770-talets slut så ökade de på nytt under 1800-talets början för att just på 1830-talet nå en topp. Under 1830-talet avrättades nästan dubbelt så många brottslingar som under 1800-talets första årtionde. Sverige sticker också ut i den internationella statistiken på den tiden. Under 1830-talet låg vi näst högst i Europa i antal avrättningar i relation till folkmängden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


WordPress Cookie-tillägg av Real Cookie Banner