Doktor Håkansson – salubrinets fader
Imorgon den 27 september inleds det tre dagar långa evenemanget Eslövs näringslivsdagar. Moderator är ingen mindre än Johan Wester, känd från ”Hipp Hipp”, och i samband med seminarier och andra aktiviteter så kommer Dr P Håkanssons stiftelse att presentera vilka som i år får dela på 3,5 miljoner kronor. Men vem var då denne doktor Håkansson?
Rötterna i skånska Äsphult
Per Håkansson föddes den 21 september 1842 i Äsphults socken norr om Linderöd, numera en del av Kristianstads kommun. Föräldrarna Håkan Persson (1805-1883) och Hanna Persdotter (1812-1881) brukade där en gård i byn Brostorp. Parets grav finns faktiskt ännu bevarad på Äsphults kyrkogård. Håkan Persson hade i sin tur övertagit gården från Pers namne Per Håkansson (1770-1850).
Per Håkanssons födelsenotis i Äsphults kyrkbok
Till universitetet i Lund
Efter att ha gått i skola i Lund skrev Per in sig som student vid Lunds universitet höstterminen 1863. Planen var till en början att läsa till präst och han avlade också en första teologisk examen på vägen dit. Så småningom blev han mer intresserad av matematik och kemi, kanske delvis på grund av hans lärare Vilhelm Blomstrand som var en känd kemist på den tiden. Religionen skulle trots detta stå honom nära under hela livet. 1871 blev han filosofie kandidat och 1873-1874 var han anställd som laborator och amanuens vid universitetets kemiska institution. 1873 disputerade han och i juni 1874 fick han slutligen sin doktorsexamen.
Från akademin till näringslivet
Även om Per Håkansson säkerligen uppskattade sin tid vid Lunds universitet så hade han mer vidsträckta ambitioner. Han ville ut i näringslivet och industrin där han drevs av de större ekonomiska möjligheterna. Han var en modern entreprenörssjäl för sin tid och reste till Tyskland för att inte minst studera automatiserad produktion. Storskalighet och automatisering var viktiga förutsättningar för att starta upp en lönsam och långsiktig verksamhet.
Per Håkansson hade sedan en längre tid planerat för att tillverka spritättika. Han lånade ihop ett startkapital som han använde till att köpa en tomt i det relativt unga samhället Eslöv. Här uppförde han år 1874 ett Tysklands-inspirerat hus med bostad, kontor och fabrik i ett. P Håkanssons ättiksfabrik blev snabbt en framgångssaga och var redan vid 1880-talets början en av de största i landet. Så småningom minskade dock efterfrågan på grund av den billigare träättikan och import av natron från Tyskland. Håkansson såg sig därför tvungen att försöka utveckla nya produkter.
Salubrin – från misslyckat läkemedel till succé
Håkansson hade noterat att de anställda vid fabriken, inte minst den tuberkulos-sjuke bokhållaren, höll sig osedvanligt friska och var mycket sällan förkylda. Tuberkulos var en allvarlig och plågsam folksjukdom under 1800-talet och han funderade över om gaserna som uppkom vid tillverkningen skulle kunna lindra eller till och med bota sjukdomen. Diskussion med vänner och professorer i Lund samt en del forskning på området mynnade inte ut i något konkret. Däremot så resulterade det i en annan medicinsk produkt.
Per Håkansson hade lyckats framställa ett helt nytt antiseptiskt preparat som var både smärtstillande och fritt från gifter. Den 1 oktober 1892 fick han patent på medlet som döptes till Salubrin. Förutom hans skarpa sinne för kemi och industriell produktion så kom Håkansson att bli lite av en pionjär i reklambranschen. Reklamkampanjen för den nya produkten var mycket effektiv och snart var både han själv och Salubrin välkända namn hos stora delar av den svenska befolkningen. En ny större fabrik uppfördes i Eslöv enbart för tillverkningen av Salubrin.
Salubrin började säljas även utanför Sveriges gränser och 1904 byggdes en fabrik i USA.
Världskrig och spanska sjukan blev slutet
Första världskriget ställde till stora problem för Håkanssons fabrik liksom för många andra företag. Det rådda brist på råvaror på grund av ransoneringen och det blev en ständigt jakt på att försöka komma över leveranser. Den nu något åldrade entreprenören var trots att han själv insjuknade i spanska sjukan lika envis och energisk som i yngre år. Han var alltför rastlös för att vila upp sig och i samband med en resa till Stockholm i ett sista försök att få tag i mer råvaror avled han på ett hotellrum den 11 juli 1918. Per Håkansson blev 75 år gammal.
Lästips från bloggen: Historiska pandemier – spanska sjukan
Samhällsengagemang och filantropi
I likhet med många andra näringslivsprofiler på sin tid så var Per Håkansson mycket aktiv och engagerad i det lokala samhället. 1876-1910 var han ledamot av kommunfullmäktige i Eslöv och 1911-1914 i stadsfullmäktige. Han var 1877-1896 gift med den betydligt äldre skräddardottern Hilda Ottilia Malm men paret hade inga barn. Han lät därför genom sitt testamente inrätta Doktor P Håkanssons stiftelse som skulle förvalta alla tillgångar efter hans död, däribland fabriksrörelsen. Överskottet skulle delas ut varje år till välgörande ändamål med särskilt fokus på sjukvård och medicinsk forskning. 1942 hade stiftelsen tillräckliga medel att förverkliga hans allra sista önskan: ett sjukhem för kroniskt sjuka i Eslöv (Stiftelsen P H:s sjukhem), som öppnades på 100-årsdagen av hans födelse.
Arvet efter doktorn
Varumärket Salubrin lever kvar än idag även om det numera ingår i den Eslövsbaserade livsmedelskoncernen Kavli och främst används för att lindra insektsbett och solbränna. Det är därmed ett av landets äldsta varumärken. Namnet kommer ursprungligen från det latinska ordet ”salubris” med betydelsen ”sund” och ”välgörande”.