Den östgötska släkten Fredholm – från kyrkor till varv

Varvsägaren Adolf Fredholm

Den östgötska släkten Fredholm gjorde sig namnkunnig i Stockholms-handeln på 1800-talet genom flera mycket företagssamma och driftiga afförsmän. Vi tänkte därför passa på att berätta lite om denna släkt bland vars ättlingar finns en minister i ett annat europeiskt land som vi ska berätta om lite längre ner i denna artikel.

Släktens ursprung – en soldat på slätten

Släkten Fredholms idag äldsta kända stamfader var soldaten Per Nilsson Frimodig i Rappestads socken på den bördiga Östgöta-slätten strax utanför Linköping. Fallskador är som bekant än idag en vanlig skada hos åldringar med sämre balans och muskelstyrka. Per Frimodig slutade själv sina dagar på ett lite snöpligt sätt. Han skulle nämligen gå ut på natten i sitt torp på Slycke Övergårds ägor för att göra sina behov då han snubblade på tröskeln och slog tinningen mot en sten. Detta skedde sommaren år 1776 då han uppges ha varit 85 år och 2 månader gammal.

Per Frimodig kallas i en del släktutredningar felaktigt för Larsson men det beror sannolikt på en förväxling med en samtida soldat i Kristbergs socken i Östergötland. Den gamle Frimodig tycks ha lämnat goda studiegener (i den mån de ärvs) till sina framtida ättlingar då prästen i dödsnotisen uppmärksammade honom som en beläst och minnesgod man.

Kyrkbyggaren

Per Frimodig hade en son Petter Frimodig (1721-1766) som valde att använda faderns soldatnamn som släktnamn när han började arbeta som kyrkbyggmästare i Linköping. Han blev som synes endast hälften så gammal som sin far. En gammal tradition inom släkten Fredholm gör gällande att han skulle ha avlidit efter ett fall tornet på Linköpings domkyrka. Hans dödsnotis ger dock ingen upplysning om att det skulle stämma då dödsorsaken helt kort uppges ha varit ”slag”. Det kan – som ett hastigt uppkommet sjukdomssymptom – visserligen ha skett i arbetet men det är nog mer sannolikt så att traditionen kommer från faderns olyckliga fall mot sin död och har förvanskats med åren.

Hur som helst så arbetade Petter Frimodig på en rad olika kyrkor i såväl Östergötland som norra Småland. Horns kyrka i södra Östergötlands skogsbygd är med sina höga tornspiror i flera avsatser typisk för hans arbeten.

Horns kyrka avbildad 1860 av Pehr Arvid Säve i Antiqvarisk tidskrift för Sverige

Namnet Fredholm blir till

Petter Frimodigs barn valde av okänd anledning att lägga bort det gamla soldatnamnet för att bilda sitt eget släktnamn. Deras val föll då på Fredholm, möjligen med inspiration från deras styvfar – bryggaren Olof Engholm (ca 1738-1793) i Linköping. Sonen Johan Fredholm stannade kvar i hemstaden som glasmästare. Hantverk har som synes familjens starka sida.

Från Linköping till huvudstaden

En annan av kyrkbyggmästarens söner var Adam Fredholm (1755-1830). Precis som sin farfar så var han begåvad med ett gott läshuvud men till skillnad från soldaten Frimodig så fick Adam som den första i släkten chansen att studera. 1778 begav han sig nämligen till universitetet i Uppsala. Några år senare fick han en tjänst vid rådhus- och kämnärsrätten i Stockholm. Han lärde sig snabbt och avancerade under åren inom stadens administration. 1805 blev han rådman och 1808 ledamot av handelskollegium.

Adam Fredholm tjänade inga stora pengar som stadstjänsteman men genom sitt gifte så kom familjen Fredholm att bli ägare till lägenheten Viksberg på Djurgården samt halva bron mellan Fredrikshov och Djurgården vilket skulle komma att lägga grunden för nästa generations framgångar.

Varvs-imperiet på Djurgården

Adam Fredholm och hans hustru Brita Lovisa Sjögren blev föräldrar till Adolf Fredholm (1798-1860) vilken skulle komma att bygga upp en mycket framgångsrik affärsrörelse med föräldrarnas mark på Djurgården som grundpelare. Även Adolf bättrade på sin personliga ekonomi genom ett fördelaktigt gifte med skeppsredaren John Burgmans fosterdotter Mary Barnes Burgman (1804-1847) från London vilken ärvt sina fosterföräldrars egendom. Med hjälp av henne utvecklade han verksamheten på Djurgården i form av Djurgårdsvarvet. Hans eget affärssinne kanske kan vara föremål för debatt och vid sin död hade han fortfarande ett stort lån med varvet som säkerhet. Vidlyftiga lån var dock inte särskilt ovanligt hos den tidens affärsmän och det fanns även de som hade skulder till honom själv. Adolf ägde även flera fastigheter i centrala Stockholm såväl som andelar i ångfartyg.

En känd ättling på kontinenten

Den främsta anledningen till att vi på Släktingar nyligen tittade lite närmare på släkten Fredholm var att en av familjens många nu levande ättlingar är ett välkänt ansikte i politiken i ett annat europeiskt land nämligen Nederländernas försvarsminister Kajsa Ollongren vars mor är från Sverige – förutom att hon själv tillhör en svensk adelssläkt.

Kajsa Ollongren – en nederländsk minister med rötter i Ukraina och Sverige

Du som redan är kund hos oss på Släktingar hittar som vanligt mycket mer om de nämnda personer såväl som källhänvisningar m.m. i respektive personprofil i vår databas.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


WordPress Cookie-tillägg av Real Cookie Banner