Städernas bouppteckningar – en guldgruva för släktforskare

I dagens materialistiska samhälle är bouppteckningar av praktiska skäl tämligen summariska dokument men förr i tiden togs varje föremål i boet inte sällan upp i listan över den avlidnes efterlämnade egendom. Bouppteckningarna kan också innehålla mycket värdefull genealogisk information som långt senare kommer till stor nytta för oss släktforskare. Vi ska i detta blogginlägg särskilt rikta in oss på städernas bouppteckningar.

Varför är då städerna så intressanta? Jo, en väsentlig andel av städernas invånare var inflyttade från den kringliggande landsbygden så även om ens egna förfäder inte var bosatta i staden så kan nära släktingar dyka upp där. Den kungliga huvudstaden Stockholm sticker ut lite extra då människor flyttade dit från hela Sverige. Vi kan således med lite tur till och med bena ut släktförhållanden i Norrland genom att studera Stockholms stads bouppteckningar som börjar upptecknas mycket tidigt redan under 1600-talet.

Vi ska börja med att titta på ett exempel från Norrköpings rådhusrätt. Den 3 oktober 1754 upprättades där en bouppteckning efter proviantmästaren Mauritz Öhrling samt dess hustru Hedvig Christina Brandstedt. De avled barnlösa vilket kanske var en stor sorg för det äkta paret men i släktforskningen är det det allra bästa scenariot. Varför? Jo, för att då är det fler äldre släktingar som ska ha del i den avlidnes arv.

Arvtagarna som räknas upp är på mannans sida dennes broder bonden Erik Jönsson i Örtomta by och socken samt systern pigan Christina Öhrling som dock avlidit i augusti 1753 (varför detta nämns i bouppteckningen är oklart). Å hustruns sida upptas färgaren Lorentz Brandt, avlidne kassören Kristoffer Brandstedts änka Margareta Brandstedt, Helena Elisabet Brandstedt, Catharina Sophia Brandstedt samt avlidne Magdalena Brandstedts efterlämnade barn å vars sida bokhållaren Olof Schierling närvarade. Fältskäraregesällen Jacob Brandstedt uppgavs vistas utomlands.

Genom dessa uppgifter i bouppteckningen så kan man med hjälp av kyrkböckerna i Örtomta församling strax utanför Linköping idenitifera de tre syskonen Erik Jönsson, Mauritz Öhrling och Christina Öhrling som barn till bonden Jöns Hemmingsson (ca 1679-1719) och hans hustru Kerstin Hansdotter (ca 1669-1738) i Ås Storgård.

Naturligtvis är städernas bouppteckningar av särskilt stort intresse om man har direkta förfäder i städerna men som vi ser kan det löna sig att slänga ett öga på dessa även om man söker sin släkt på landsbygden.

När det gäller Stockholm så finns det faktiskt enstaka bouppteckningar bevarade redan från 1500-talets slut men det är under 1600-talet de börjar dokumenteras mer regelmässigt. För många städer (rådhusrätterna) och härader så finns det register för bouppteckningarna. Om sådana saknas så är det tyvärr ett ganska digert arbete att forska i dessa arkiv eftersom det handlar om många sidor och bouppteckningarna sitter sällan i ordning i volymerna. Om man vet när en person dog så vet man inte heller när bouppteckningen upprättades, eller ens om det finns någon.

Vänligen notera att bouppteckningar efter adliga personer inte finns med i häradsrätternas eller rådhusrätternas (städernas) arkiv.

Registren för Stockholms stads äldsta bouppteckningar är dock något utöver det vanliga. Här hittar vi mycket information redan i registret, se bara på detta exempel:

Register för Stockholms bouppteckningar

Register för Stockholms bouppteckningar

För den som har abonnemang hos Arkiv Digital så är det alltid enkelt att hitta till bouppteckningarna men i Riksarkivets Digitala Forskarsal kan det vara lite mer omständigt. De äldre bouppteckningarna från Stockholm hittar du exempelvis här.

Bouppteckningsingress från Stockholm

Bouppteckningsingress från Stockholm

Här ska vi titta lite närmare på en bouppteckning från Stockholm där vi hittar en hel del intressanta uppgifter. Den 6 juli 1725 upprättades ett inventarium efter kaffekokaren och handelsmannen Francois Rousells avlidna maka ”dygdesamma Hustru Maria Angibaud” som avlidit den 19 juni 1724. Som arvtagare räknas följande upp:

  1. ”Brodren Handelsmannen Daniel Morgange, här i staden wistandes”
  2. ”Systren Madame Elisabeth Angibaud du Maas änka uti Köpenhamn”
  3. ”Brodren Elie Angibaud uti FrankRike”
  4. ”Systren Magdlone Angibaud Ammiahs Änka uti Engeland”
  5. ”Systren Anne Angibaud Provois Änka uti London”
  6. ”afl:ne Systrens Susanne Angibauds med Caffekokaren Saint Paul sammanaflade 2:ne Barn, Frans Otto Fredrich på 16:de åhret och dottren Marie på 14:de åhret” hos Fadren här i staden wistande”.

Man kan således hitta uppgifter om släktingar även utanför Svea rikes gränser i dessa bouppteckningar. Vi har här koncentrerat oss på genealogiska uppgifter från bouppteckningarnas ingresser men naturligtvis är det också intressant att se hur våra släktingars och förfäders hem såg ut i detalj genom att studera hela dessa dokument. Såväl fast egendom som kontanter och lösöre brukade tas upp i detalj. För de mer förmögna familjerna kunde bouppteckningarna bli både 10, 30 och 50 sidor långa i vissa fall.

Man kan dock aldrig vara säker på att det finns en bouppteckning bevarad för en förfader som avled. Om det helt saknades egendom – till exempel för fattighjon och inhyses sittande personer – så fanns det heller ingen anledning att förrätta någon sådan.

Detta var en liten introduktion till bouppteckningarnas underbara värld. God forskarlycka önskar vi er alla!

Vill du hitta genvägar till din egen släkt och få tillgång till vår ständigt växande databas? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.

.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *