Smedsläkten Tolf – ett förnamn blir ett släktnamn

Taberg i norra Småland

Släkten Tolf är en av de mest välkända smedsläkterna i landet och har spelat en stor roll för den tidiga svenska industrin. Släkten är lite ovanlig på så sätt att den till skillnad från många andra smedsläkter tycks vara av helsvenskt ursprung och släktens namn har dessutom bildats från ett ålderdomligt förnamn via patronymikon.

Medlemmar av släkten Tolf har varit verksamma som bruksarbetare, kolare, masmästare och hammarsmeder på många av järnbruken i Småland, Östergötland och Närke alltsedan 1600-talet fram till dess att bruksdöden slog till mot Sverige med full kraft och ledde till en stor omvandling av det svenska industrilandskapet.

Släktens ursprung har inte varit helt enkelt att utröna då medlemmarna av släkten precis som andra bruksarbetare flyttade runt en hel del, dels på grund av ekonomiska förutsättningar och i jakt på arbete. Gåtans lösning hittar man dock i kyrkboken för Svennevads socken i sydligaste Närke. Där arbetade nämligen hammarsmeden Per Larsson Tolf (ca 1640-1686) och bland de avlidna (eller snarare begravda) i församlingen 1679 hittar man följande notis:

”Larß Tolffzson en maaßMestare ifrån Tabergh och Småland, Pär Larßons Hammarsmedz fader widh Skogsholm dödh widh Skogshammar”

Denna korta och summariska notis bär med sig viktig information. Dels så framgår det att släktnamnet Tolf bildats från patronymikonet Tolfsson och ytterst förnamnet Tolf som rimligen är namnet på Per Larssons farfar. Per har tydligen också gjort en ganska lång flytt till Närke från Taberg som ligger i skogarna ganska nära Jönköping i nordvästra Småland.

Studerar man sedan skattelängder och räkenskaper från Taberg så framgår det att en mycket produktiv kolare vid namn Tolf mycket riktigt arbetade där redan 1613 och bodde kvar på platsen ännu 1646. Detta är sannolikt smedsläkten Tolfs äldsta kända stamfader. Något patronymikon på Tolf är inte känt då han hela tiden endast omnämns i källorna med sitt säregna förnamn som förmodligen sågs som ganska ålderdomligt även för sin tid. Namnets ursprung anses vara fornnordiskt och en sammandragning av Torulf/Torolf. Andra namnvarianter som Tolved och Tolle används också. Förutom den sannolika sonen Lars Tolfsson som nämns ovan så framträder ytterligare ett antal sannolika barn till Tolf i källorna under 1600-talet senare hälft men det sparsamma källmaterialet svårgör bevisning.

Tolf torde ha varit en av de tidigaste anställda vid Tabergs bruk som inrättades på uppdrag av kung Karl IX den 5 december 1602 genom brev till ståthållaren på Jönköpings slott, Olof Hård. Syftet var ett bryta malm i vid Taberg för kronans räkning samt anlägga masugnar för att påbörja blåsning nästföljande år. Ett valsverk uppfördes 1606. Det var svårt att hitta kvalificerad arbetskraft till den tidiga bruksverksamheten och därför rekryterade man personal från de äldre bergsbrukstrakterna längre norrut i landet, framför allt Dalarna. Varifrån Tolf kom är okänt men det är naturligtvis inte otänkbart att även han var en av de som kom invandrande norrifrån.

Området kring Taberg är ganska speciellt ur geologisk synvinkel. Här består berget nämligen delvis av titanomagnetitolivinit, en bergart vars förekomst endast är känd från Taberg och den amerikanska delstaten Rhode Island. Gruvverksamhet har förekommit i trakten under perioder alltsedan 1400-talet men privilegier som bergslag kom först 1618 och 1621. Vid 1700-talets mitt hade verksamheten utökats och det fanns nu hela tolv masugnar runt Taberg. Planer för att påbörja brytning av vanadin har funnits i modern tid men för att slutgiltigt förhindra ny gruvverksamhet så köptes hela området 1986 av Naturskyddsföreningen och numera ägs och förvaltas Tabergs naturreservat av Jönköpings kommun.

400 år senare så kan många tusen svenskar leda sitt ursprung till denna kolare Tolf och smedsläkten med samma namn, däribland en del kända namn som den folkkäre vissångaren och skådespelaren Sven-Bertil Taube.

Några av de bruk där medlemmar av släkten Tolf har varit verksamma är Skogaholm i Svennevads socken (Närke), Sonstorps bruk i Hällestads socken (Östergötland), Eds bruk i Västra Eds socken (Småland), Ålhults bruk i Södra Vi socken (Småland), Falsterbo bruk i Hjorteds socken (Småland) och Högsjö bruk i Västra Vingåkers socken (Södermanland).

Vill du veta mer om smeder i din egen släkt? Bli då medlem på Släktingar.se.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *