Släktforskning med DNA – vad är DNA och hur ärvs det?

Det svenska folket har sedan flera årtionden tillbaka kopplat samman DNA med gener och arv men det är först under 2000-talet som DNA också har blivit ett modeord inom släktforskningen med flera amerikanska bolag som tävlat om en växande kundbas. Idag har mer än 100000 svenskar DNA-testat sig och därför tänkte vi att det är på tiden att vi på Släktingar.se också skriver några artiklar om hur DNA-släktforskning går till och vad man som kund kan förvänta sig att hitta.

Så vad är egentligen DNA?

DNA är en förkortning av det engelska deoxyribonucleic acid eller på svenska deoxiribonukleinsyra. Det är en gigantisk molekyl (sammansättning av atomer) som bestämmer hur alla viktiga byggstenar eller kemiska ämnen i människokroppen ska byggas upp och fungera. Man kan säga att det är ritningen till vår kropp helt enkelt. Helt identiska kopior av DNA-molekylen finns i varje cell i en organism och den är unik för individen såväl som för arten. Genom att jämföra hur stora skillnaderna är mellan DNA hos olika individer eller arter kan man se ungefär hur nära släkt de är med varandra.

DNA-molekylen är i sig uppbyggd av två långa kedjor av nukleotider. Varje nukleotid består i sin tur av tre delar:

  • en molekyl av sockerarten deoxiribos
  • en fosfatgrupp
  • en av de fyra kvävebaserna adenin (A), guanin (G), cytosin (C) och tymin (T)

Hur dessa kvävebaser är ordnade i DNA-molekylen bestämmer hur alla kroppens proteiner ska byggas upp. Människor har totalt ca 25 000 gener i DNA-molekylen varav ungefär 20000 innehåller ritningar för protein-molekyler. Dessa minst 20000 proteiner styr i sin tur funktionaliteten hos alla kroppens organ.

DNA-molekylen upptäcktes och beskrevs 1953 av de amerikanska forskarna Francis Crick och James Watson. Tillsammans med Maurice Wilkins belönades de 1962 med nobelpriset i medicin för sin upptäckt.

Var i kroppen finns DNA?

DNA finns som sagt i alla kroppens celler där DNA-molekylerna samlas i större strukturer kallade kromosomer. Innan två celler delar sig fördubblas dessa kromosomer i en ganska komplicerad process kallad replikation. På så vis kan den genetiska informationen bevaras under en organisms livslängd. Fel av olika slag kan uppstå i samband med celldelningen och kan i värsta fall leda till allvarliga sjukdomar.

Hos alla större organismer (de vi kan se med blotta ögat) finns det mesta av DNA:et samlat i cellkärnan men en mindre del finns i mitokondrier eller kloroplaster (främst hos växter) vilka kan liknas vid cellernas egna minikraftverk.

Autosomer, X- och Y-kromosomer

I de så kallade kromosomerna ligger DNA tätt packat i större strukturer som kan ses med mikroskop. Kromosomer har varit kända sedan 1842 då de upptäcktes av den schweiziske biologen Karl Wilhelm von Nägeli men att de också bar på våra gener visades inte förrän nästan 100 år senare av amerikanen Thomas H Morgan som 1933 fick nobelpriset i medicin för denna upptäckt.

Antalet kromosomer varierar mellan olika arter. Hos människan finns i normalfallet 46 kromosomer uppdelade på 23 par. I 22 av dessa par är kromosomerna i stort sett identiska. Dessa kallas autosomer och deras gener för autosomala gener. Utöver dessa finns två så kallade könskromosomer. Hos kvinnor är dessa två X-kromosomer och hos män är en X-kromosom och en Y-kromosom. Kromosomavvikelser får ofta allvarliga konsekvenser såsom missfall eller Downs syndrom.

Y-kromosomen ärvs därför således alltid på fädernet men X-kromosomen kan komma från såväl modern som fadern.

DNA i släktforskningen

Eftersom vi ärver olika typer av DNA från vår pappa och mamma så kan vi också använda DNA i släktforskningen för att hitta olika typer av släktskap. I kommande artiklar i denna artikelserie ska vi titta närmare på exakt hur detta går till. För att hänga med i dessa resonemang bör vi känna till följande fyra olika typer av DNA:

  • Autosomalt DNA – detta är den generella arvsmassan som finns lagrad hos såväl män som kvinnor i de 22 första kromosomparen, de så kallade autosomerna
  • Y-DNA – det DNA som finns lagrat i Y-kromosomen, det vill säga endast hos män
  • mtDNA eller mitokondrie-DNA – den mindre DNA-del som finns lagrad i cellernas mitokondrier. Detta DNA förekommer visserligen hos såväl män som kvinnor men det ärvs alltid på mödernet, det vill säga från mor till barn.
  • X-DNA – den del av DNA som finns lagrad i X-kromosomerna hos män och kvinnor

Denna text var menad som en kort introduktion till DNA. Om du vill lära dig mer om DNA-molekylen och livets komplexa kemi så finns det många hyllmeter att läsa. Vill du istället veta mer om din egen släkt? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.

.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *