Skogskyrkogården – ett unikt hundraårigt kulturarv

Idag den 19 september 2020 var det 100 år sedan den unika Skogskyrkogården i Stockholm invigdes. Detta firar Stockholm med en utställning och en nygjord film. Men hur började det hela?

Beslutet att anlägga en ny begravningsplats i södra Stockholm togs av stadsfullmäktige år 1912. Man avsatte då ett markområde på 85 hektar (senare utökat till drygt 100 hektar) söder om dåvarande Södra begravningsplatsen (nu Sandsborgskyrkogården) som till stor del varit en tallodling under den närliggande Enskede gård.

Hösten 1914 utlyste Stockholms stad en internationell arkitekttävling för att den framtida begravningsplatsen skulle präglas av värdighet, konstnärlig kvalitet och harmoni. I tävlingsprogrammet formulerades bland annat denna målsättning:

Området ska ordnas så, att man utan att pruta på konstnärliga synpunkter och utan för vidlyftig förändring av terrängen eller förvanskning av landskapets kynne får en klar och redig plan med bästa möjligheter för allmänheten att orientera sig. Stor vikt lägges vid att området får en genomgående värdig karaktär. Även i fråga om detaljarbetet måste konstnärliga synpunkter läggas till grund för exempelvis byggnadernas förläggning och gruppering, planteringarnas anordnande och gravmonumentens uppsättning, så att området färdigt och använt får bästa möjliga helhetsverkan. Marken skall väl tillvaratagas och på området befintliga grustag utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt, dock på så sätt, att därigenom samtidigt dalbildningar erhållas.

1915 avslutades tävlingen efter att 53 förslag lämnats in. Första pris gick till de 30-åriga svenska arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz som mottog en prissumma på 3500 kronor. Det var ett gigantiskt projekt som nu skulle påbörjas och de två arkitekterna formgav hela komplexet, från landskap till minsta lampa. Skogskyrkogården stod klar i sin helhet först 1940 men den kunde invigas söndagen den 19 september 1920.

Skogskyrkogården är sedd till antalet gravplatser störst i landet med 100 000 gravplatser. Till ytan är dock Kvibergs kyrkogård i Göteborg större. Kyrkogården betraktas som ett av de enskilt viktigaste verken inom modern arkitektur och upptogs 1994 på FN-organet Unescos världsarvslista som Sveriges femte (av idag totalt femton) världsarv. Det fanns då endast ett enda kulturarv i hela världen från 1900-talet.

Vad gäller de två arkitekternas bidrag till Skogskyrkogården så bestod Lewerentz insatser främst i själva landskapet, men också huvudentrén och framför allt det klassicistiska Uppståndelsekapellet, uppfört 1925. Asplund ägnade sig istället i huvudsak åt byggnaderna där man särskilt kan lyfta fram Skogskrematoriet som uppfördes 1937–1940.

Bland de många kända personer som ligger begravda på Skogskyrkogården kan nämnas filmstjärnan Greta Garbo (1905-1990), författaren och nobelpristagaren Eyvind Johnson (1900-1976), den legendariska fotbollsspelaren Lennart ”Nacka” Skoglund (1929-1975) och Astrid Lindgren-regissören Olle Hellbom (1925-1982).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *