Ryssarna slog ihjäl prästens fru

Ryska kosacker

Norra och östra Europa präglades under 1700-talets första årtionden till stor del av det stora nordiska kriget. Mer eller mindre omfattande strider pågick under perioder i stora delar av Europa mellan kontinentens stormakter. När trupperna befann sig utomlands saknades försvar i mindre prioriterade landsändar vilket bland annat kom att leda till att en prästfamilj dukade under.

Nils Fabricius var prästson från Luleå landsförsamling och hade studerat vid universitetet i Uppsala och hunnit vara komminister i Piteå stad innan han 1703 utsågs till komminister i Nederkalix församling. Sveriges relation till Ryssland har ofta varit frostig och ansträngd ända in i modern tid men vid denna tid rådde regelrätt krig mellan de bägge stormakterna. 1714 ockuperade Ryssland också hela Finland.

Vid flera tillfällen under andra hälften av 1710-talet tågade ryska kosacksoldater in i Nederkalix i Norrbotten. Så skedde också i februari 1716 då Fabricius hustru Catharina Bruggman blev ihjälslagen tillika med tre bönder. Hennes man skonades men kläddes av och förnedrades. Församlingens kyrkoherde Hans Walltier med familj klarade sig undan då de lämnade orten för att söka säkerheten i Luleå.

Den 8 december 1716 slog ryssarna till mot Nederkalix ännu en gång och flera ortsbor dödades även denna gång av en avdelning ryska kosacker.

Några av de olyckliga i Nederkalix

Nils Fabricius gifte om sig men inte heller denna lycka blev långvarig. Den 4 januari 1722 fick han möta ryssarna en sista gång och gick samma tragiska öde till mötes som sin första hustru. Att leva i gränstrakterna mitt under brinnande krig medförde stora risker även om man var Guds tjänare.

Det stora nordiska kriget avslutades i och med fredsavtalen mellan Sverige-Hannover-Preussen i Stockholm 1719, det dansk-svenska fördraget i Frederiksborg 1720 och det rysk-svenska fördraget i Nystad 1721. Under dessa fredsfördrag tvingades Sverige överlämna sina baltiska provinser och södra delen av svenska Pommern till fienderna, upphöra sin tullfrihet i Öresundstullen, samt upplösa alliansen med Holstein-Gottorp. Ryssland hade nu axlat Sveriges roll som Europas stormakt nummer ett. Krigsförlusten och Karl XII:s död innebar början på Sveriges frihetstid. Då hade närmare 200 000 svenskar fått offra sina liv för fosterlandet. Därutöver omkom flera hundra tusen svenskar på grund av missväxt och epidemier, främst under de mörka peståren 1710-1711.

Vill du veta mer om din egen släkt i Norrbotten? Då är du varmt välkommen att bli medlem hos oss på Släktingar.se.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *