När litteraturen ljuger – den adliga ätten Edelcrona

Isak Edelcronas födelsenotis

Isak Edelcronas födelsenotis

Posttjänstemannen, adelsmannen och genealogen Gustaf Elgenstierna (1871-1948) utgav mellan 1925 och 1936 det imponerande mastodontverket Den introducerade svenska adelns ättartavlor i nio volymer vilket är ett av de viktigaste standardverken inom den svenska släktforskningen. Trots det är det ytterst viktigt att göra en egen bedömning av materialet man tar del av vilket vi ska visa ett exempel på i den här artikeln.

När man utgår från ett verk av den här typen så kan man dra två slutsatser redan innan man börjar kontrollera uppgifterna. Den första är att det är ett enormt stort material som samlats in och presenteras i dessa böcker och det är i stort sett en omöjlig uppgift att publicera ett sådant verk där allting stämmer till 100 procent. Den andra är att det handlar om en äldre utgåva från en tid då källkritiken inte var särskilt väl utvecklad och att släktforska på egen hand var betydligt mer tidsödande än idag.

Den adliga ätten Edelcrona var en mycket kortlivad ätt med nr 2267 på det svenska Riddarhuset. Krigsrådet Isak Askegren adlades den 2 februari 1819 och han avled ogift den 23 januari 1841. När man slår upp Edelcrona i Elgenstiernas verk uppges Isak vara född den 3 september 1749 i Vårdsbergs socken i Östergötland av föräldrarna Henning Isaksson och Christina Wåhlander, dotter till en rusthållare Sven Wåhlander. Redan här blir det lite fel. Vid en enkel kontroll i Vårdsbergs födelsebok så hittar man Isak född den 9 mars 1749 av föräldrarna Hemming Isaksson och Christina Svensdotter. Den senare förefaller aldrig ha kallats Wåhlander. I födelseboken har i efterhand skrivits in att denne Isak senare adlades Edelcrona.

Elgenstierna uppger vidare att ”Henning” Isakssons far Isak Isaksson skulle ha varit ägare till rusthållet Överstad i Askeby socken och död i början av 1730-talet. Här blir det lite mer fel hos Elgenstierna. Hemming Isaksson föddes 1707 (och inte 1708 som anges av Elgenstierna) i Fläret i Askeby socken där fadern, rusthållaren Isak Gunnarsson, levde fram till sin död så sent som 1750.

Adliga ätten Edelcronas vapen

Adliga ätten Edelcronas vapen


Detta är ett tydligt exempel på hur fel det kan bli om man litar på uppgifter man hittar i tryckt litteratur utan att kontrollera dem närmare. I just det här fallet är det föga förvånande att man hittar felaktigheter då det var en kortlivad adelsätt som saknade levande släktmedlemmar med möjlighet att förmedla information. Gustaf Elgenstierna förlitade sig av naturliga skäl ofta på uppgifter insamlade i andra hand och äldre led i adelsätternas stamtavlor kommer inte sällan från de släkttavlor som släkterna själva förmedlat i samband med sin introduktion på Riddarhuset. Ibland ljög de medvetet för att få sina släkter att framstå som lite finare och ibland så hade muntlig information om äldre släktled helt enkelt förvanskats med tiden. Att bedöma äktheten i dess uppgifter lät sig inte alltid göras.

Även om den adliga släktgrenen Edelcrona inte levde kvar så finns det idag många levande ättlingar till Isak Edelcronas syskon och kusiner. Information om dessa hittar du som är medlem i vår databas på Släktingar.se.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *