Fader okänd och oäkta barn – hur går jag vidare?

Oäkta barn i skånska Högestad 1864

De flesta som släktforskar stöter förr eller senare på ett barn som noteras som ”oäkta” i födelseboken vilket betyder att föräldrarna inte är gifta med varandra. I de flesta fall så uppges då endast moderns namn vilket innebär att man direkt förlorar hälften av barnets antavla. Hur ska man då göra för att gå vidare och försöka hitta barnets far?

Idag är det mycket vanligt (mer än 50%) med barn födda utom äktenskapet men i de flesta fall är ändå bägge föräldrarna uppgivna. Går man bara till 1960 så var det bara vart tionde barn som föddes utom äktenskapet, år 1800 1 barn av 20 och vid 1700-talets mitt 1 barn av 50. Detta har dels med religion, lagen och sociala traditioner att göra, dels med att det tidigare var mycket svårt för en ensamstående kvinna att ta hand om ett barn på egen hand.

Längre tillbaka skilde man på lönskaläge (där bägge parter var ogifta), enkelt hor (där ena parten var gift) och dubbelt hor (där bägge parterna var gifta med andra personer). Såväl enkelt som dubbelt hor var belagt med dödsstraff ännu i 1734 års lag. Dödsstraffet utdömdes dock sällan under 1700-talet och 1779 avskaffades det även i lagen mot många prästers vilja. Horsbrott ansågs vara ett äktenskapshinder ända fram till 1915 och fram till 1968 kunde omedelbar skilsmässa begäras om den ena parten var otrogen.

Har man riktig tur så uppges faderns namn i födelseboken men annars så är det viktigaste att hålla koll på vilket år det oäkta barnet föddes. Fram till 1778 så var det olagligt för kvinnan att hemlighålla fadern och då bör man uppsöka domboken. Där hittar man ofta en angiven far (som naturligtvis inte nödvändigtvis måste vara den rätta fadern) och har man tur även andra släktingar till det syndande paret. Om det finns en saköreslängd till domboken (där böter noteras) så kan man ögna igenom den först så att man slipper läsa sida efter sida i de tjocka volymer som domböckerna ofta är (även om deras storlek är långt ifrån dagens rättegångshandlingar).

Från 1778 fram till 1810 kan man ändå ha tur med en angiven far i domboken då det låg i moderns intresse att ha en ansvarig far till barnet så man bör ändå ta sig en titt i domboken. 1810 förändrades lagen på så vis att modern inte längre ställdes inför rätta första gången hon födde ett utomäktenskapligt barn. Under hela 1800-talet är det tyvärr ofta svårt att hitta fadern till sådana barn även om moderns hemvist vid barnets tillkomst kombinerat med barnets namn senare i livet kan ge ledtrådar. I vissa fall kan fadern också noteras i husförhörslängden vid ett senare tillfälle så följ modern i varje husförhörslängd även efter det att barnet föddes. Ända fram till 1850-talet var det olagligt med samlag utanför äktenskapet men under 1800-talets första årtionden var det ovanligt att paret lagfördes.

1917 förändrades lagen ytterligare än en gång så att det nu återigen blev obligatoriskt för modern att uppge faderns namn. Nu såg samhället helt annorlunda ut än före 1778 och meningen med lagändringen var nu istället att fadern skulle tvingas bidra till barnets försörjning. Sedan dess har myndigheterna krävt ett gemensamt ekonomiskt ansvar för föräldrarna istället för ett straffrättsligt sådant. Därmed kan man också hitta handlingar i kommunernas arkiv där barnavårdsnämndens eller barnavårdsmannens arkiv avslöjar vem fadern var (oftast noteras det även i församlingsboken).

Ett oäkta barn kunde senare bli äkta. Ett trolovningsbarn legitimiserades när föräldrarna gifte sig och fick därmed arvsrätt precis som sina eventuella syskon födda efter vigseln. Under 1800-talet kan det också löna sig att titta efter i bouppteckningen efter en misstänkt fader, i synnerhet om det är en bättre bemedlad ogift man, för att kontrollera om några utomäktenskapliga barn fick del i arvet.

I vissa fall kan förutsättningarna vara ännu sämre. På städernas barnbördshus förekommer det då och då att varken fadern eller modern till barnet är angivet. Då är utsikterna tyvärr mycket små att komma vidare. Har man riktig otur så stöter man på helt föräldralösa barn även i de vanliga församlingarnas kyrkböcker. Vi på Släktingar.se träffade nyligen på en sådan födsel i Småland på 1870-talet när vi forskade på en av våra medlemmars förfäder. Modern var okänd i församlingen och lämnade den nyfödda dottern innan hon reste vidare till annan ort. Barnet togs genast om hand av en lärare i kyrkbyn vars äktenskap var barnlöst. Sådan otur har man lyckligtvis mycket sällan.

• ← Icke-territoriella församlingar
• Björn Ranelids skånska förfäder →