En sidogren av vallonsläkten Doublet

Doublet är en av många släkter som kom till Sverige med valloninvandringen från södra Belgien under första hälften av 1600-talet. Till skillnad från flertalet landsmän så var den första kända släktmedlemmen inte smed eller dylikt utan anlitades tidigt som skrivare eller bokhållare. I denna bloggartikel försöker vi redan ut en gren av släkten som dyker upp i Östergötlands bergslag.

Stamfadern för släkten i Sverige är Nicolaus Doublet som tidigast omnämns i Lindesberg 1632 då han kallas för fransos och mäster Hybberts skrivare. Han var troligtvis först gift med en kvinna från hemlandet men nu hade han fått barn med en ogift kvinna då han enligt egen utsago trodde att hans första hustru var död. Bägge två dömdes därför till döden vid tinget i Lindesberg den 23 december 1632. Så här lyder tingsdomen:

”Kom för rätten Nicolaus Dubblet en franzos gift man Mäster Hybbertz skrifware sampt Ingeborg Pedersdotter på Westehyttan en ogift quinna för deet dee hafva haft lägers måhl tillsammans och bedrifwit hoor, såsom dertill barnet bar wittne och elliest nogsampt kunnigdt ähr, derföre var sin synd bekiende, och huru wäl Nicolaus föregaf sig hafva bekommit troendes, dhet hans hustru war döödh. Dok lijchväll effter han henne tilförende och uthan orsak hafver desererat och öfvergifwit derföre kundhe honom iche hiälpa. Blefvo bådhe effter Gudz lag par: 20 dömde ifrån Lifwet. Der mädh saken skiötz deen Konungz: Hofr. i hender wijdare resolution och förklarningh.”

Han benådades lyckligtvis vid hovrätten och 1638-1639 dyker han upp vid Skärviks bruk i Skinnskatteberg. Han har nu gift sig med en svensk kvinna som endast är känd till förnamnet Brita. Nicolas karriär är framgångsrik och 1642 blir han ägare till Svarthyttan.

Förutom det utomäktenskapliga barnet så är fyra barn till Nicolas kända. Två barn avlider i späd ålder i Hammars socken i Närke på 1660-talet men åtminstone en dotter Elisabet och en son Mårten (född 1638 i Skinnskatteberg och senare krögare i Hammars socken) överlever till vuxen ålder.

I slutet av 1600-talet och början av 1700-talet så dyker personer med namnet Doublet upp i den nordligare delen av Östergötland, som historiskt och socialt sett har mycket gemensamt med södra Närke på grund av bergsbruket. Det handlar främst om fjärdingsmannen Niklas Knutsson Doublet (ca 1655-1730) i Hällestad socken och dennes bror Samuel Knutsson (ca 1674-1731) i Tjällmo socken vars barn ibland kallas Doublet. Att dessa hänger ihop med Nicolas Doublet på något vis kan man starkt misstänka på grund av det ovanliga namnet och den geografiska närheten till Hammar men hur? Ett mellanled Knut är svårt att tänka sig då Knut är ett extremt icke-vallonskt namn.

Niklas Knutsson Doublet var en mångsysslare som började sitt yrkesliv som skräddare. Han blev sedan ryttare för faderns rusthåll Svalnäs i Tjällmo socken. I början av 1700-talet förestod han gästgiveri i Hällestad och slutligen arbetade han som fjärdingsman, det vill säga landsbygdens polis. Enligt dödsnotisen i Hällestad var han född omkring 1655 i Motala. Han hade då ”warit länge siuk men nu sidst af blodflödande”. Niklas har många nu levande ättlingar i vårt land.

Niklas yngre bror Samuel Knutsson tog över föräldrarnas gård Svalnäs och levde kvar där fram till sin död 1731 då han uppges vara 56 år och 6 månader gammal. Samuels son Per hade inte turen på sin sida då han kort innan han skulle gifta sig sköts ihjäl av våda våren 1739 av gästgivaren i Tjällmo Lars Lagerberg.

En tredje bror Joel Knutsson flyttade runt en hel del i gränstrakterna mellan Tjällmo och Hällestad där han arbetade vid de mindre bruken. Han fick innan han gifte sig ett barn tillsammans med en kvinna och var sedan gift två gånger. Hans dotter Karin kallas även hon ibland för Doublet. Joel skildes från sin första hustru som därpå gifte om sig med en hammarsmed vid namn Samuel Börjesson och flyttade vidare till Bada bruk i Värmland. Ytterligare en bror var verksam som handelsman i Askersunds stad.

Mantalslängden 1673

Mantalslängden 1673

I Tjällmo finns inga kyrkböcker bevarade före 1687 (även om en äldre kyrkbok tidigare existerat, dess öde är dock okänt) men i mantalslängden dyker vår familj upp 1673 i Svalnäs i Tjällmo socken. Där finns då nämligen ”Knuth Jönß.” och dennes hustru ”h. Elizabet Nilßd.”. De har också en piga Kerstin på gården som en inhyses man vid namn ”Georgen” som antagligen varit ryttare för gården och Östgöta kavalleri. Knut kallas senare huvudsakligen Jonsson vilket troligtvis är hans riktiga patronymikon.

Knut Jonsson blev själv mycket gammal men åldersuppgiften i dödboken – imponerande 99 år – är trots allt sannolikt överdriven. Han red åtminstone delvis själv för Svalnäs rusthåll då han 1699 omnämns som ”gammal ryttare”.

Hammars födelsebok 1668

Hammars födelsebok 1668

Knut Jonssons hustrus namn är mycket intressant i sammanhanget. Elisabet är ju nämligen namnet på en av Nicolas Doublets barn. Hon omnämns 1668 som dopvittne hos brodern Martin/Mårten i Rå i Hammars socken som ”H. Elizabeth Dublet i Ingelzby”. Ingelsby torde avse byn i grannsocknen Lerbäck. Man kan starkt misstänka att dessa två Elisabet är en och samma person vilket också skulle förklara varför rusthållaren och ryttaren Knut Jonssons barn och barnbarn ibland kallar sig Doublet.

Vill du veta om du själv har valloner i släkten? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *