En italienare i 1500-talets Sverige

Görvälns slott på 1670-talet

Görvälns slott på 1670-talet

Även om vi i dagens Sverige har betydligt fler nationaliteter än någonsin tidigare så är invandring och migration långt ifrån någon ny företeelse. På 1500-talet var det inte många som hade möjligheten att resa men vi tänkte passa på att berätta om en italienare som hamnade i Sverige.

Antonio de Palma var en adelsman från det förhållandevis rika norra Italien som anställdes vid det polska hovet. När den blivande Johan III 1562 gifte sig i Vilnius (numera Litauens huvudstad) med den polska prinsessan Katarina Jagellonica så följde Antonio med till Sverige. Det polska hovet hade vid denna tid nära kontakter med Italien eftersom Katarinas mor Bona Sforza var en italiensk prinsessa och tillhörde en av Europas mäktigaste familjer.

Den sittande kungen Erik XIV betraktade alla kontakter med Polen som landsförräderi och satte därför sin bror i fängelse på Åbo slott och sedermera Gripsholms slott. Antonio de Palma var en av Johan III:s tjänare som fick vara kvar i Sverige med livet i behåll genom fångenskapen.

Efter två års fångenskap så släpptes Johan och Katarina fria år 1567 då de gav Antonio Görväln i Järfälla socken som belöning för sitt arbete. Två år senare utnämndes han dessutom till fogde på Drottningholms slott (då fortfarande kallat Torvesund), ett ämbete han innehade fram till 1577. Flera andra gårdar lades under godset under de kommande åren.

Antonio de Palma synes ha avlidit någon gång på 1580-talet och Görväln övertogs sedan av den enda kända sonen Scipio som troligen var född vid 1560-talets slut. Ryttmästaren Scipio de Palma ägde Görväln fram till den 1 juli 1605 då han lät byta bort godset till Svante Bielke. Han levde bara till september samma år då han var en av 7500 svenskar som stupade i slaget vid Kirkholm nära den lettiska huvudstaden Riga, ett av den svenska arméns värsta nederlag trots att hertig Karl (Karl IX) ledde tre gånger fler soldater mot den polske generalen Chodkiewicz.

Slaget vid Kirkholm, målning av Peter Snayer 1630.

Slaget vid Kirkholm, målning av Peter Snayer 1630.

Innan Scipio slog in på den krigiska banan så studerade han 1585 som en av 50 unga svenska män vid jesuitkollegiet i tyska Braunsberg i Preussen som då tillhörde Sverige. Från Scipios son Åke de Palma härstammar många tusen nu levande svenskar då han kom att bli en av anfäderna till adelsätten Reuterswärd.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *