Dopvittnen eller faddrar i släktforskningen

Om du har släktforskat själv så känner du säkert till att det i födelse- och dopböckerna oftast finns antecknat vilka som var faddrar eller dopvittnen när ett barn döptes och togs upp i den kristna församlingen. I denna artikeln tänkte vi berätta lite om hur dessa uppgifter kan komma till nytta i släktforskningen samtidigt som vi också presenterar ett helt nytt verktyg i vår medlemsdatabas.

Först och främst så kan fadderuppgifterna ge oss information om familjens sociala umgänge. Det var inte bara släktingar som anlitades utan där finns ofta även vänner, affärsbekanta, kollegor eller goda grannar.

Nybörjare kan ofta bli glatt förvånade när personer med fina eller till och med adliga namn dyker upp som dopvittnen till torpares barn. Fantasin kan då lätt skena iväg så att man misstänker att godsägaren i själva verket var fadern till det nydöpta barnet. Så var det normalt sett inte utan det var tvärt om ganska vanligt att dessa familjer närvarade på dop hos de som arbetade för godset och bodde på ägorna, i synnerhet om relationen dem emellan var god.

I vår databas på Släktingar.se – som är tillgänglig för alla våra medlemmar – så har vi nu ett nytt verktyg där man kan se vilka som varit dopvittnen på personers dop samt vilka personer som denne själv varit fadder åt. Denna information hittas på personsidorna i de fall den finns tillgänglig:

På de tätbefolkade slätterna i södra Sverige är de flesta socknar små och det var relativt lätt att förflytta sig från en plats till en annan. Detta medför också att våra förfäder i dessa trakter ofta var födda i en annan socken i närområdet. Om det saknas husförhörslängder så kan fadderuppgifter och dopvittnen ge viktiga ledtrådar om varifrån våra släktingar kom. Mycket ofta så finns där nämligen syskon till någon eller bägge föräldrarna och om faddrar hade rest från en annan socken så är de nästan alltid nära släktingar till föräldrarna (såvida inte byn eller gården råkar ligga precis vid gränsen mellan två socknar).

I våra äldsta kyrkböcker från 1600-talet och början av 1700-talet så är det inte sällan så att bara faderns namn anges i födelseboken. Betydligt ovanligare är att endast moderns namn anges, så är dock fallet i Vists socken utanför Linköping. Då kan dopvittnen användas för att på så vis försöka pussla ihop äkta makar med varandra.

I vissa fall ger fadderuppgifter tyvärr inte någon som helst information av genealogisk relevans. Fattiga soldater som flyttat långt från hemorten och inte hade annan släkt i trakten hade normalt sett inga släktingar som vittnen till sina barns dop och samma sak gällde andra yrkesgrupper som ofta flyttade längre sträckor, till exempel anställda vid större gods eller de många järnbrukens smeder. Att resa förr i tiden medförde en betydligt större ansträngning än idag.

För det mesta får man försöka klura ut relationen mellan faddrar och föräldrar på egen hand men har man riktig tur så står det uttryckligen att någon av de närvarande är farbror eller morbror till det döpta barnet.

Har du redan använt dig av dopvittnen i din egen släktforskning? Om inte så kanske vi gett dig lite inspiration till att börja titta närmare på dessa.

Märkta på:,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *