Sveriges sundhetspoliser – en udda yrkesgrupp
Polisbricka för sundhetspolisen i Göteborg från 1900-talets början
Nyligen forskade vi på en av våra kunders släktingar som arbetade på de skånska gruvfälten vid 1900-talets början. Så småningom fick denne man det något udda uppdraget som så kallad sundhetspolis eller hälsovårdspolis. Vet du vad dessa myndighetspersoner sysslade med om dagarna?
Hälsovårdsnämnderna
Mellan 1875 och 1982 hade de svenska kommunerna särskilda hälsovårdsnämnder vars uppgifter därefter delats på flera olika kommunala nämnder. Till dessa hörde tjänstemännen som fick titeln sundhetspoliser eller hälsopoliser (ibland även kallade hälsotillsyningsmän). Deras uppgift var att ”hålla uppsikt över sundhetsväsendet”.
Storstädernas organisation
Organisationen kring sundhetspoliserna var av naturliga skäl mer välutbyggd i storstäderna. 1878 tillsattes därför i Stockholm en sundhetsinspektör som skulle vara legitimerad läkare, en kommissarie och fem tillsyningsmän (senare utökade till tio). Så småningom inkluderades även stadsveterinärer i denna organisation.
Några av arbetsuppgifterna för hälsopolisens omfattande verksamhet i huvudstaden lyder som följer:
- besiktning av bostäder
- besiktning av avloppstrummor och diken
- besiktning av slakterier och stall
- besiktning av fabriker och livsmedelsförsäljning
- provtagning och oskadliggörande av födoämnen
När man gjorde ett försök att införa kommunala bordeller i Stockholm så hade sundhetspoliserna även till uppgift att kontrollera prostituerade i syfte att minska spridningen av könssjukdomar i staden.
Exakt hur organisationen såg ut varierade från kommun till kommun. I Västerås lät man exempelvis år 1889 en av stadens sex ordinarie poliskonstaplar ansvaret som hälsopolis för att assistera stadsläkaren. Först 1899 flyttades denne över till hälsovårdsnämnden.
Inspiration från Tyskland
Inspirationen till sundhetspoliserna kom ursprungligen från Tyskland. Där verkade under senare delen av 1700-talet professorn och läkaren Johann Peter Frank (1745-1821). Han var på sin tid en Europas mest framträdande medicinska experter och arbetade förutom i Tyskland även i Italien, Österrike och Ryssland. Han kom framför allt att bli en pionjär inom folkhälsan i och med sitt gigantiska verk ”System einer vollständigen medizinischen Polizey” som bestod av nio volymer där han beskrev hygienen i alla stadier av livet.
Frank intresserade sig mycket för statens ansvar i medicinska frågor och var bland de första som ställde krav på en internationell reglering av hälsoproblem. För att underlätta för makthavare utformade han detaljerade hygienkoder som kunde användas i lagstiftning. Han önskade också se en ”medicinsk polis” för att ge staten ansvar att både skydda och förbättra medborgarnas hälsa.