Sveriges första bibliotek
Det har sedan årtusenden funnits bibliotek vid högre lärosäten över hela världen såväl som privata boksamlingar hos välbeställda men när fick egentligen allmänheten i Sverige fri tillgång till böcker? Den frågan ska vi försöka besvara i denna korta artikel.
I början av 1760-talet invandrade en man vid namn Friedrich August Maximilian Leopold Cleve (1743-1796) från Tyskland för att ta värvning vid Kronprinsens regemente i Malmö där han blev rustmästare. Redan 1765 utsågs han emellertid till klockare och skolmästare i tyska församlingen i Malmö och tre år senare blev han därtill också kantor. Han lämnade Skåne 1773 för att istället arbeta som kantor vid den tyska församlingen (S:t Gertrud) i Stockholm. Han var även kollega (lärare) vid den tyska skolan där.
Cleve var en bildad och företagsam man som vid sidan av sitt ämbete också ägnade sig åt bokhandel och boktryckeri. Som en del i denna verksamhet lät han 1787 öppna ett tyskspråkigt lånebibliotek i Tyska skolans lokaler vilket kom att bli Stockholms och Sveriges äldsta lånebibliotek. Även om det egentligen handlade om uthyrning av böcker och litteraturen till en början huvudsakligen var tyskspråkig så var detta en viktig milstolpe i den svenska folkbildningens historia. Han var uppenbart engagerad i barns läsande och utgav bland annat ”Samlingar af nyttig och nöjsam läsning för barn”.
Efter Cleves död övertogs den digra boksamlingen av hans änka Cecilia, vilken var syster till en känd möbelsnickare vid namn Nils Dahlin. Hon avsade sig mannens privilegium för boktryckeri men behöll biblioteket som hon drev vidare på Västerlånggatan 59 fram till sin död 1819. Hon införde en modern alfabetisk ordning i katalogen på 8000 böcker såväl som kvartalsabonnemang. Hon gjorde regelbundet reklam för sitt bibliotek i olika landsortstidningar. Cecilia Cleve brukar betecknas som Sveriges första kvinnliga bibliotekarie. År 1800 hade antalet lånebibliotek i Stockholm utökats till fem men samtliga bibliotekarie var män fram till dess att Eva Unander och Gustava E Hägg startade sina verksamheter 1816 respektive 1819.
Som lite kuriosa i sammanhanget kan nämnas att paret Cleve är förfäder till bland andra nobelpristagaren Ulf von Euler (1905-1983) och mångsysslaren Alex Schulman (född 1976).
Det första ”äkta” folkbiblioteket (det vill säga helt fritt från avgifter) öppnades i småländska Lekeryd år 1798. Statsunderstöd till så kallade sockenbibliotek föreslogs i riksdagen redan 1828 men det fanns då ingen majoritet till stöd för detta förslag. I 1842 års folkskolestadga föreskrevs skyldighet för prästerskapet att uppmuntra till inrättande av sockenbibliotek ”för underhållande av de i skolan förvärvade kunskaper och synnerligen för befrämjandet av en sann kristelig bildning”. År 1868 fanns hela 1437 sockenbibliotek i Sverige.
1861 grundades det Dicksonska biblioteket i Göteborg efter brittisk förebild och detta blev därmed det första folkbiblioteket i Norden med egen byggnad.
Det finns kanske idag en särskild anledning att betrakta de svenska bibliotekens historia och betydelse för folkbildningen i en tid då många bibliotek genomgår en svår prövning och omställning till en alltmer digital värld.
Det första riktiga bibliotek som sverige haft torde vara drottning Kristinas och hennes väninna ebba brahes bibliotek, det kan nog tillskrivas drottning Kristina att hon lärde svenskarna läsa och skriva.