Prästsläkterna Graan – en och samma samiska släkt?

Övergrans kyrka på gammal vykort ca 1900

I de nordligaste delarna av landet har flera medlemmar av två släkter Graan (även skrivet Gran eller Grahn) verkat som präster. Kan de ha ett gemensamt ursprung?

Den äldre släkten Graan

Den äldre av de två släkterna Graan härstammar från kyrkoherden Stephanus Stephani (Stefan Stefansson). Han var kyrkoherde i Övergrans och Yttergrans pastorat av Uppsala stift (nu en del av Håbo kommun) och representerade prästerskapet vid riksdagen 1640. Efter hemorten antogs släktnamnet Graan av dennes söner Olaus Stephani Graan (1618-1689) i Piteå och Esaias Stephani Graan (död 1695) i Luleå.

Olaus Graan var väl kunnig i det samiska (eller lappska som det då benämndes) språket och publicerade flera texter på detsamma. Han utgav därtill skriften ”Relation eller en fulkomblig beskrifning om lapparnas vrsprung så wähl som om heela dheras lefwernes förehållande”.

Vi känner i dagsläget inte till någonting om Stephanus Stephanis ursprung men namnskicket inom släkten, de starka kopplingarna till norra Sverige och de samiska språkkunskaperna gör att man misstänker ett samband med en annan släkten med samma namn. Ett stort antal präster i norra Sverige finns inom denna släkt.

Den yngre släkten Graan

Den yngre släkten Graans ursprung kan i nuläget inte ledas längre tillbaka än till kyrkoherden Olaus Stephani Graan (död 1690) i Lycksele. Det är inte svårt att enbart utifrån namnet misstänka ett nära släktskap med hans namne från den äldre släkten. Precis som denne besatt han goda samiska kunskaper och lät redan år 1668 på detta språk publicera ett utdrag ur ärkebiskop Laurentius Paulinus Gothus katekes och 1669 det religiösa samlingsverket ”Manuale lapponicum”.

Även inom denna släkt finns en rad präster i de norrländska församlingarna om än inte lika långt fram i tiden som inom den äldre. Den siste var kontraktsprosten Theophilus Graan (1723–1797) i Piteå som var en framstående företrädare för väckelserörelsen.

Den stora frågan – en eller två släkter?

Vi måste tyvärr avsluta denna artikel med samma frågeställning som vi började. Vi har tyvärr ännu inte funnit någon avgörande pusselbit som knyter samman dessa två släkter. Misstankarna är starka för ett gemensamt ursprung men bevisen saknas. Stamfadern för den yngre släkten uppges vara av samiskt ursprung och om så även är fallet för den äldre så skulle det ge en logisk och enkel förklaring till språkkunskaperna. Det skulle också kunna förklara valet av släktnamn även om det naturligtvis också finns ganska många granar (trädet alltså) i landet.

Ibland är släktforskning frustrerande. Man tror sig veta svaret på gåtan men hittar inte alltid vägen dit. Har du kanske exempel på liknande problem i din egen forskning?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *