Lilla Tvären – en försvunnen medeltidsby äts upp av Ystad

Bytomten i Lilla Tvären på kartan till enskiftet 1792

Det som en gång i tiden var den blomstrande medeltidsbyn Lilla Tvären i Hedeskoga socken ligger numera precis i nordvästra kanten av tätorten Ystad. Här har kommunen planer för exploatering och ny bebyggelse till staden och paradoxalt nog är det just därför som vi numera vet betydligt mer om platsen än tidigare.

Den första gången som Lilla Tvären nämns i bevarade skriftliga källor är år 1347. I detta medeltida brev berättas att en “Toste Nielsen af Lilla Tvären avstår sitt gods til fru Cecilia Henriks”. I prästrelationerna från år 1690 uppges endast fyra bönder finnas kvar i byn men att det “i fordom dagar” skall ha funnits 27 gårdar i byn som efterhand avhysts för att dels läggas under Bergsjöholm, dels under Ystad. Hur som helst så finns endast fem hemman upptagna i byn i skattelängderna. Lilla Tvären ska för övrigt inte förväxlas med Stora Tvären som ligger längre västerut i Bjäresjö socken.

Egen kyrka, gravplats och prästgård

Lilla Tvärens by på den äldsta kartan år 1691

Att Lilla Tvären var en plats av lokal betydelse under medeltiden är dock helt säkert. I de danska arkiven (da. AE.D.A IV:s 325 AB 2) finner man nämligen att år 1552 så hade byn en egen liten kyrka (“Tuerns capell”) och en prästgård. Kyrkan revs troligen under reformationen vilket antagligen också kom att bli början till slutet för Lilla Tvären. Man har ännu inte hittat några konkreta spår av kapellet men vid de arkeologiska utgrävningar som gjordes år 2010 så hittade man skelett i vad som sannolikt var den tillhörande kyrkogården. En del av dessa skelett togs upp då man gjorde bedömningen att de annars inom en snar framtid skulle komma att förstöras. Det omfattande jordbruket på platsen har gjort att det som en gång grävts ner har förflyttats närmare markytan.

Frälsejord och Bergsjöholm

Att döma av det äldsta arkivmaterialet som berör platsen så har det på 1300-talet funnits en huvudgård i Lilla Tvärens by (vilket också sannolikt var anledningen till kapellet som kanske ersatte en förkristen religiös plats). Hela byn var under senmedeltiden frälsejord, det vill säga marken ägdes av adelsmän. Att människor bott på platsen långt tidigare än så är inte särskilt överraskande med tanke på det kustnära läget och bevis för detta i form av boplatslämningar från den äldre järnåldern hittades också vid de arkeologiska utgrävningarna. I mer “modern” tid har byns gårdar ägts under det närliggande godset Bergsjöholm (tidigare Bjärsjöholm/Bjersjöholm).

Den gamla medeltidsbyn försvinner

Riksantikvarieämbetet noterar i sina undersökningar att byn överges i samband med enskiftet 1792 och byn har i äldre forskning också omnämnts som en av pionjärfallen för genomförandet av denna jordbruksreform. Det har i senare forskning dock framställts tvivel över sanningshalten i detta påstående och klart står att de fem gårdarnas bönder åtminstone bor kvar på sina gårdar enligt mantalslängden för år 1794 (se nedan). Lilla Tvären 3 var vid denna tiden dock reducerat till ett gathus.

Lilla Tvären 1-4 i mantalslängden år 1794

Det är kanske mer sannolikt så att enskiftet aldrig genomfördes i praktiken utan att det snarare handlar om en avhysning av bönderna. Efter 1794 läggs gårdarna nämligen snabbt en efter en till Bergsjöholm. Den första gården att avhysas tycks ha varit Lilla Tvären 5 som brukas under säteriet enligt mantalslängden 1795 vilket inte var så konstigt då det var den nordligast belägna gården i byn, alltså den som låg närmast Bergsjöholm. Hemmanen upphör dock inte att existera som självständiga fastigheter även om det mesta av den gamla bebyggelsen revs och marken brukades av godset. Att Lilla Tvären “försvann” är därmed kanske inte bokstavligt talat helt sant då ny bebyggelse faktiskt har tillkommit på fastigheterna senare en bit in på 1900-talet. Under en längre tid brukades jordbruksmarken av arrendatorn på den närliggande gården Källesjö.

Lilla Tvären äts upp av Ystad

Bakgrunden till de arkeologiska undersökningarna som genomförs under 2000-talets början är att Ystads kommun önskar utnyttja en del av marken som tillhörde Lilla Tvären till ny bebyggelse och växa västerut i det område där Malmörondellen med Statoil och McDonalds idag är belägna. Man har bland annat tagit fram en detaljplan för fastigheten Lilla Tvären 1:3. På grund av denna exploateringsplan så har kommunen också varit tvungen att enligt lag bekostad och genomföra arkeologiska undersökningar på platsen.

Redan långt innan kommunen började ta den gamla medeltidsbyn Lilla Tvärens mark i anspråk så har emellertid en mindre del av marken exproprierats för Malmö-Ystad järnväg.

I anslutning till detta så uppkommer en i vår tid högst relevant frågeställning. Är det riktigt att kommuner på egen hand fattar beslut om utvidgning av tätorter i form av markkrävande villaområden eller är ska staten påtvinga den generella globala målsättningen om förtätning framför utvidgning? Vad tycker du själv? Skriv gärna en kommentar lite längre ner på sidan.

Det finns idag många tusen svenskar som har förfäder i Lilla Tvärens numera helt försvunna by, så även kunder hos oss på Släktingar.se.

Relevanta länkar

Gårdlämningar och kristna begravningar vid Lilla Tvären (arkeologisk utredning 2010)
En gård på Lilla Tvären (arkeologisk undersökning 2002)
Lilla Tvärens gamla tomt på Europeana
Skelett som löser en gåta (artikel i Ystads allehanda)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *