Hur hittar jag mina adliga anor?
Det är många som hört av sig till oss på Släktingar.se och undrat hur man hittar sitt blåa blod och de adliga anor som det ryktats om i släkten. Därför tänkte vi nu passa på att ge några tips och berätta lite om hur släktforskningen på dessa grenar kan gå till.
Först och främst behöver du tid och tålamod. Det är ytterst få av oss som har medlemmar av adeln i de första generationerna men ju längre tillbaka i tiden du följer din släkt desto större är också chansen att du träffar på en adelsman eller adelskvinna. Anledningen är enkel sannolikhetslära – det är helt enkelt fler personer och en mindre befolkning. Tio generationer tillbaka har du exempelvis 2 ^ 10 = 1024 möjliga förfäder.
Om du inte vill leta igenom hela ditt släktträd, vilket är en mycket tidskrävande uppgift, så kan det ibland finnas genvägar. Om det på någon gren dyker upp präster eller statliga tjänstemän så ökar också sannolikheten för att det där finns någon anfader som gift in sig i en adlig familj. De flesta svenskar har huvudsakligen jordbrukande förfäder (bönder, torpare, backstugusittare osv.) men i ovanliga fall så förekom det även där giften med kvinnor från lägre adelsätter längre tillbaka i tiden, framför allt i Småland.
Det finns som du säkert redan känner till åtskilliga släkthistorier om oäkta kungliga barn och det finns precis lika många om oäkta adliga barn. Att såväl kungligheter som adelsmän ändå fick barn utom äktenskapet innan preventivmedlens tid är kanske inte helt oväntat. Genom dessa kan många nu levande svenskar leda sitt ursprung till medeltiden. Ett exempel på en sådan ana är bonden Johan Arvidsson (1678-1755) i Bromhult i Kisa socken och Östergötland. Han föddes på gården Måla i Horns socken i södra Östergötlands skogstrakter som utomäktenskaplig son till kaptenen och adelsmannen Arvid Eketrä på Väsby i samma socken samt änkan Beata Gudmundsdotter.
När du väl hittat en adlig ana så behöver du inte ägna särskilt mycket tid åt forskning i originalkällor om du inte vill. Det finns en hel del publicerad litteratur som behandlar adelssläkter, inte minst Gustaf Elgenstiernas imponerande standardverk ”Den introducerade svenska adelns ättartavlor” som gavs ut i nio band mellan 1925 och 1936. Där finns alla släkter som introducerats på det svenska riddarhuset med men uppgifter om äldre generationer bör alltid läsas med ett extra kritiskt öga då där finns en del felaktigheter. Totalt har det funnits omkring 2900 adelssläkter i Sverige men idag finns bara ca 600 kvar.
Helt säker på att du inte har några adliga förfäder kan du inte vara innan du utrett varje gren på ditt släktträd. Detta tar som du säkert förstår en hel del tid i anspråk, särskilt om man är nybörjare och samtidigt ska börja lära sig läsa gammal text. Vill du ha hjälp med att utreda din släkt så behöver du bara bli medlem på vår tjänst Släktingar.se. Aktuella priser hittar du här.
- Aftonbladets grundare Lars Johan Hiertas förfäder
- Underhållaren Hasse Alfredsons släkt