De tidiga svenska judarna
För ett par år sedan skrev vi en artikel om islam och muslimernas historia i Sverige. Med tanke på de tragedier som nu utspelar sig i Israel, Gaza och andra delar av vår värld så passar vi nu på att vända blicken mot judarnas tidiga historia i vårt land.
De första spåren av judiskt liv
Vilka var de första judarna i Sverige? Därom tvista de lärde är ett passande – om än aningen nött – svar på den frågan. Dels är det svårt att identifiera judar i arkivmaterial före 1600-talet och dels är det lite av en definitionsfråga. Den 29 september 1681 döptes bevisligen 12 personer från två judiska familjer i den tyska kyrkan i Stockholm. MEN i och med att de döptes så betraktades de formellt sett inte längre som judar. På plats som faddrar fanns inga mindre än kung Karl XI och drottning Ulrika Eleonora.
Kopparstick föreställande ”det stora judedopet” år 1681
De bägge familjernas huvudmän Isak Mandel och Moses Jakob bytte också ut sina gamla judiska namn i samband med ceremonin. Isak kallade sig hädanefter Karl Kristian och Moses Jakob blev till Gustav Mikael (med normaliserad stavning). Redan på 1500-talet tycks det dock ha funnits enstaka judar i landet.
Aaron Isaac och judereglementet
Även om tysken Aaron Isaac (1730-1816) var långt ifrån den förste juden på svensk mark så brukar han räknas som sådan. När han anlände till Sverige 1774 med kung Gustav III:s välsignelse så blev han nämligen den förste juden som inte tvingades underkasta sig den svenska statsreligionen. Han levde därför en tid under kungens beskydd innan det första lagstadgade skyddet för judar kom till år 1782. Denna lag – som ofta tituleras ”judereglementet” – gav judendomen en särställning bland andra religioner genom en form av undantagslagstiftning. Genom denna reglerades judarnas liv i Sverige i detalj fram till 1838.
”Uti följande trenne til Judarnes etablering privilegierade Städer, nemligen uti Stockholm, Götheborg och Norrköping, blifwer dem tillåtit, at idka all loflig handel, så i gross som i minut, den senare dock ej annorlunda, än uti öpna bodar, men icke genom kringlöpande i husen och på gatorne” – från det s.k. judereglementet 1782
De judar som kom till Sverige fick dock inte bosätta sig var de ville utan var hänvisade till Stockholm, Göteborg och Norrköping. Så gott som alla tidiga judiska släkter kom därmed att ha ett nära samröre med varandra i de judiska församlingar som bildades i dessa tre städer. Naturligtvis hade man religionen gemensamt sedan tidigare men den rent geografiska närheten till varandra var alltså statligt påtvingad. Från och med 1854 kunde de bosätta sig i övriga delar av landet men det var först år 1870 som judar fick exakt samma medborgerliga rättigheter som övriga svenskar.
De första judiska församlingarna
Eftersom de första svenska judarna var förpassade till tre städer så var det naturligtvis också här de äldsta judiska församlingarna bildades. I Stockholm var det pionjären Aaron Isaac själv som tog initiativ till den judiska (eller mosaiska) församlingen. Då höll man till i en hyrd lägenhet vid Köpmanstorget i Gamla stan (Sjöbergska eller Schotteska huset) som tyvärr inte längre finns kvar. Idag har församlingen tre synagogor och mer än 4000 medlemmar.
Stora synagogan i Stockholm. Foto: Lennart af Petersens, 1943
I Göteborg bildades den judiska församlingen omkring 1780. Då fanns knappt 20 judar i staden men församlingen växte till sig under senare delen av 1790-talet i och med att den tidigare frihamnen vid Marstrand upphörde och judarna där flyttade till Göteborg. Den äldre Mosaiska begravningsplatsen från 1792 finns ännu kvar vid Svingeln.
Lästips från bloggen: Släkten Henriques och judarna i Marstrand
Den judiska församlingen i Norrköping är den enda av de tre ursprungliga församlingarna som inte finns kvar idag. Till Norrköping anlände år 1779 Jacob Marcus som fick tillstånd att bedriva handel på orten som så kallad ”skyddsjude”. Här tog han så småningom initiativ till att bilda en mosaisk församling. Han stod redan från början på god fot med kronan och på julafton 1790 fick han en fastighet i staden till skänks av ingen mindre än landshövdingen Axel Löwen själv. Den judiska församlingen i Norrköping var länge välmående med flera hundra medlemmar men från sekelskiftet 1900 minskade antalet snabbt. Synagogan har numera ingen regelbunden verksamhet men är byggnadsminne sedan 1978.
Släktforskning i de judiska församlingarna
Söker du information om dina egna judiska förfäder? Flera av de mosaiska eller judiska församlingarnas arkiv (eller delar därav) finns idag digitaliserade hos såväl Riksarkivet som Arkiv Digital. Det råder dock speciella förutsättningar för de två största församlingarna i Stockholm och Göteborg. Arkivet från Stockholms-församlingen är tillståndsbelagt med ett fåtal undantag och arkivet i Göteborg hanteras av församlingen själv. Vi på Släktingar har också information om många judiska släkter i vår databas.
En bild ur Norrköpings mosaiska församlings äldsta församlingsbok ca 1834-1866. Källa: Riksarkivet