De svenska lappålderdomshemmen

Samernas historia intresserar allt fler av dagens svenskar. Denna grupp särbehandlades länge av svenska myndigheter. En del av denna särbehandling utgjordes av inrättandet av särskilda lappålderdomshem under mellankrigstiden. Samerna benämndes på den tiden fortfarande som lappar.

Fattigvården före ålderdomshemmen

Grunden till de nya ålderdomshemmen låg i att de nordliga länen med samisk befolkning fått en ökad kostnad för fattigvården. Redan tidigare hade staten bidragit till kostnaden för lapparnas fattigvård med grund i ett kungligt brev daterat den 10 februari 1852. I detta brev föreskrevs bland annat:

att understödet — som till en början endast utgjorde 1,200 riksdaler banko, motsvarande 1,800 kronor — skulle användas dels till inackordering, hos välkända och pålitliga nybyggare av utfattiga, åldriga, orkeslösa eller sjukliga lappar, dels ock, sa vitt tillgång funnes, till understöd åt sådana fattiga, ännu arbetsföra lappar, som genom olyckor blivit bragta till fattigdom, därvid förnämsta syftet borde vara att förhjälpa dem till fortsättande av deras yrke antingen såsom nybyggare. eller nomader. Understödet har sedermera undan för undan höjts, därvid höjningen proportionellt varit starkast för Jämtlands län.

Den kungliga propositionen 1927

För att ge de tre berörda länen – Västerbottens län, Norrbottens län och Jämtlands län – en bättre möjlighet att hjälpa den åldrande samiska befolkningen så lades en kunglig proposition till riksdagen den 22 februari 1927 angående anslag till fattigvård och barnavård för lappar.

Som ett resultat av denna proposition gavs statsbidrag bland annat till fattigvårdssamhällen och kommunalförbund för uppförande eller inrättande av särskilda ålderdomshem ”för lappar, som huvudsakligen ägnat sitt liv åt renskötsel, samt för sådan om- eller tillbyggnad av dylikt hem, som närmast är att likställa med nybyggnad (byggnadsbidrag). Sådant bidrag må även utgå för inköp och inrättande till särskilt ålderdomshem för lappar av redan befintlig, för annat ändamål disponerad byggnad.”.

Lappålderdomshemmen blir kortvariga

Lappålderdomshemmen skulle endast komma att bli sju till antalet – fyra i Västerbottens och tre i Norrbottens län. Efter 1936 beviljades inte några statsbidrag för inrättande av några nya ålderdomshem särskilt avsedda för samer. Omkring 1950 fanns totalt 104 platser på de sju hemmen men endast 19 av dessa utgjordes av lappar sedan man också börjat ta in icke-samiska boende för att fylla platserna. Reformen får anses ha varit en mindre lyckad satsning och statsbidragssakkunniga slog i den stora åldringsvårdsutredningen fast att det inte längre förelåg något egentligt behov av särskilda ålderdomshem för lappar och att de gamla bestämmelserna för dessa statsbidrag borde upphöra.

Lappålderdomshem blir restaurang

Tisdagen den 29 november 1932 invigdes lappålderdomshemmet i Jukkasjärvi som det tredje av sitt slag i landet. Precis som på övriga ålderdomshem särskilt avsedda för samer så var en större del av de boende icke-samer och verksamheten fortgick som på ett helt vanligt ålderdomshem för sin tid. Efter nedläggningen så blev denna byggnad restaurang och en viktig del i servicen kring det berömda ishotellet i Jukkasjärvi.

PS. Dagens korrekta benämning på urbefolkningen är samer men vi har i denna artikel valt att behålla den äldre termen lapp eftersom den fortfarande användes vid tiden för dessa ålderdomshems existens. DS.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.