Vad är bergsadel?

Målning föreställande Stora Kopparberget

I släktforskningssammanhang så förekommer då och då termen bergsadel. Man kan gissa sig till att det har med bergsbruk och adliga släkter men vad har det egentligen för innebörd och vilka var bergsadeln?

Vi kan börja med att konstatera att termen bergsadel inte har någon fastslagen betydelse och personer som fått denna titel i släktutredningar inte har några särskilda rättigheter eller skyldigheter förknippade med annat än deras utnämningar och yrkesverksamhet i övrigt. Det kan därför vara vanskligt att använda termen i offentliga publikationer eftersom innebörden egentligen är upp till betraktaren att avgöra.

Hur som helst så förekommer ordet lite här och där och dess bakgrund kan därför behöva en förklaring. De personer som brukar innefattas i bergsadeln är de släkter som härstammar från bergsmän och det medeltida bergsfrälset som sedermera fått adelsbrev och introducerats på det svenska Riddarhuset.

Bergsfrälse är däremot en term som har en reell innebörd. Kronan eller staten var länge ensam ägare till de svenska gruvorna men kring dessa så växte det under medeltiden fram en grupp bönder som fick skattefrihet för sin jord i utbyte mot att de bröt järnmalm i gruvorna. Så skedde exempelvis redan under 1300-talet vid Stora Kopparberget (Falu gruva) och Norberg. Bergsmännen verksamhet vid gruvorna övervakades av bergsfogdar och deras chef bergmästaren. Till skillnad från det vanliga frälset så slapp bergsfrälsemännen undan rusttjänst, det vill säga att de skulle hålla med soldater.

Några av de mest framstående av bergsfrälsesläkterna har sedermera adlats med hänvisning till deras gamla bergsfrälserättigheter. Till dessa hör ett par olika Svinhufvud-ätter, Hjort af Ornäs och Swedenborg. Dessa har senare fått näst intill mytiska tillskrivningar. En sentida skribent berättade exempelvis att ”de talade ett språk som var närbesläktat med götiskan och isländskan, att det i trakten fanns ättehögar, samt att de ännu under hans tid vidhöll seder från de gamla svearna”. Hur mycket sanning det låg i denna 1800-talsromantiska beskrivning är högst oklart men de har åtminstone haft ett stort inflytande på den lokala samhällsutvecklingen i dessa orter.

Några andra släkter som ofta brukar räknas in i bergsadeln är Adlerheim från Vikmanshyttan i Hedemora socken, Dreffling från Stora Kopparberget, Ekestubbe från Noraskog, Lybecker från Stora Kopparberget och Ädelberg från Falun.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *