Släktforskningens källor – kyrkoräkenskaperna

De flesta av er har säkert redan börjat titta på födelseböcker, vigselböcker och dödböcker i jakten på era släktingar i arkivens gömmor. Vi tänkte i denna artikel berätta om några andra längder som inte bara kan fungera som ett komplement till de så kallade ministerialböckerna utan även med lite tur ge ytterligare uppgifter om våra förfäder nämligen de ofta förbisedda kyrkoräkenskaperna. Vi visar här i några exempel från Östergötland vad man kan hitta i dessa böcker.

Vi ska börja med att berätta var man kan förvänta sig att hitta kyrkoräkenskaperna. Ofta har de förts i samma böcker som ministerialböckerna (födda, vigda och döda) i serien C men de kan också finnas i separata böcker i serien L. Du hittar många av dessa digitaliserade hos såväl Riksarkivet (gratis) som Arkiv Digital (kräver abonnemang).

Den allra viktigaste funktionen som kyrkoräkenskaperna fyller för oss släktforskare är att de till viss del kan fungera som ersättning till kyrkböckerna när de saknas i en församling. I Hällestads socken i Östergötlands bergslag saknas exempelvis vigselbok mellan 1674 och 1700. Genom att titta efter i kyrkoräkenskaperna kan vi trots detta hitta uppgifter om äktenskap som ingåtts även under dessa år. Här är ett exempel från år 1676:

Här får vi veta att brudgummen Jöns Erlandsson betalat kronopenningar till kyrkan i samband med sin vigsel. De flesta personer kan relativt enkelt sedan identifieras i övriga bevarade arkivalier.

I Yxnerum utanför Åtvidaberg börjar inte kyrkböckerna förrän 1686. Trots detta vet vi att bonden Simon i Fröjerum avled 1658 tack vare ett bevarat gåvoregister (att liknas vid de regelrätta kyrkoräkenskaperna):

Simons barn i Fröjerum gav alltså i samband med sockenstämman detta år testamentspenningar till församlingen efter sin (nyligen avlidne) fader, något som var brukligt på denna tid för alla familjer som hade den ekonomiska möjligheten.

Risinge församling vid Finspång är ganska unikt i detta avseende då det finns bevarade kronolängder (det vill säga brudpar som betalat så kallad kronolega för brudkronan) redan från år 1564. Vi vet därför exempelvis att skattebonden Holsten i Gomma gifte sig 1572 och 1596 även om vi inte känner till namnet på hans två första (?) hustrur. Denne Holsten är bland annat förfader till prinsessan Sofia Bernadotte.

Erlagda kronolegor i Risinge församling år 1572

Ibland hittar vi också andra intressanta uppgifter om våra förfäder i samband med kyrkoräkenskaperna. Här i Tjällmo får vi veta att Olof i Smedsbol (”Oluff i Smedzbohl”) och Zackris i Hälla var kyrkvärdar år 1687:

Förutom att kyrkoräkenskaperna fungerar såväl som ett viktigt komplement till existerande ministerialböcker som ersättning till förlorade böcker så kan vi hitta annan intressant information. I kyrkoräkenskaperna för Björsäters församling år 1696 hittar vi denna post listad under utgifterna (”Credit”):

Lars i Bergshagen har alltså fått betalt av församlingen för en likbår. Av detta kan man sluta sig till att denne torpare var verksam som snickare och att han uppenbarligen utförde arbeten åt kyrkan.

Detta är några exempel på den värdefulla information som döljer sig i kyrkoräkenskaperna även om de tyvärr inte har förts lika detaljerat i alla församlingar under alla år.

Vill du veta mer om din egen släkt? Då är du varmt välkommen att bli medlem hos oss på Släktingar.se.

.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *