Släktforskning i svenska Sápmi – lappförsamlingarna

Föllinge lappförsamling

Ett uppslag i Föllinge lappförsamlings äldsta husförhörslängd

Idag betraktas ordet lapp allmänt som ett skällsord för den samiska befolkningen men historiskt sett så användes detta ord nästan uteslutande om vår svenska urbefolkning. Därför finns det i arkiven numera en rad så kallade lappförsamlingar i de områden som hade en väsentlig andel samisk befolkning. Dessa ska vi titta lite närmare på i detta blogginlägg om hur man hittar samerna i kyrkböckerna.

I Sverige har vi som bekant haft en enda statskyrka betydligt senare än i många andra länder. Denna har också haft ansvaret för folkbokföringen med resultatet att vi har en unikt komplett och tämligen homogen struktur över hela landet. Även om samerna hade sin egna tro och sina egna seder så inkluderades de precis som övriga befolkningen mer eller mindre tvångsmässigt i Svenska kyrkan vad gäller dop, konfirmation, nattvard, äktenskap och begravningar. Moraliskt tveksamt anser nog många idag levande svenskar men som släktforskare med samiska rötter kan man ändå glädjas åt detta.

Åtminstone sedan medeltiden så har svenskarna benämnt det vida geografiska område i Norrlands inland som historiskt sett bebotts av samer för Lappmarken. Detta kan i sin tur delas upp i norra svenska Sápmi ungefär motsvarande landskapet Lappland och södra svenska Sápmi omfattande Jämtland, Härjedalen och norra Dalarna. Folkbokföringen i dessa två delar skiljer sig till viss del åt som vi ska se nu.

Kyrkböcker i norra svenska Sápmi

Det nordliga området hade på 1750-talet delats in av den svenska staten/kronan i sex så kallade lappmarker vars kyrkliga motsvarigheter var som följer nedan. Från början var befolkningen här till stor del samisk men även efter att den ökande svenska koloniseringen gjort samerna till en minoritet behöll man beteckningarna lappmarker och lappförsamlingar.

  • Åsele lappmark – bestående av Åsele pastorat
  • Lycksele lappmark – bestående av Lycksele pastorat med Sorsele annexförsamling
  • Piteå lappmark – bestående av Arjeplogs pastorat med Silbojoks annexförsamling samt Arvidsjaurs pastorat
  • Luleå lappmark – bestående av Jokkmokks pastorat med Kvikkjokks annexförsamling och Gällivare pastorat
  • Torneå lappmark – bestående av Jukkasjärvi pastorat samt Enonteki pastorat
  • Kemi lappmark – bestående av Kuusamos pastorat, Sodankylä pastorat samt Utsjoki pastorat med Enare annexförsamling

Kyrkböcker i södra svenska Sápmi

Den södra delen av svenska Sápmi skilde sig till sin natur ganska mycket från sin norra motsvarighet. Här fanns betydligt tidigare en omfattande bofast svensk befolkning och samerna var därför sedan länge en minoritetsgrupp spridd över stora geografiska områden. Man införde därför istället så kallade icke-territoriella församlingar, det vill säga församlingar utan fast geografisk utbredning men löst länkade till de redan existerande församlingarna. Till en början kunde lappförsamlingarna här sträcka sig över flera socknar. Den lokala prästen hade ansvar även för folkbokföringen för den samiska befolkningen men kyrkböckerna fördes oftast separat för samer och ”vanliga” svenskar.

Föllinge lappförsamling

Föllinge församling i Jämtland bildades redan på medeltiden men 1746 bildades här Föllinge lappförsamling som den första lappförsamlingen. Redan samma år lät prästen sammanställa den samiska församlingen i en husförhörslängd som dock är fuktskadad och ganska bristfällig jämfört med senare husförhörslängder från 1800-talet. I denna sägs att boken omfattar Hede, Undersåkers, Ovikens, Offerdals, Hammerdals och Ströms lappmarker vilket förmodligen var hela den samiska befolkningen i Jämtlands och Härjedalens lappmark.

Undersåkers lappförsamling

Redan under 1750-talet utbröts Undersåkers lappförsamling från Föllinge. Denna berättas omfatta så kallad fjällallmoge och fjällfolk från Åre, Undersåker, Kall, Offerdal, Åre Storsjö lappby samt Ovikens lappby. I de äldre kyrkböckerna från dessa områden är det inte ovanligt att personer saknas i dödboken trots att de anges döda i husförhörslängden eller att födda barn inte förts in i husförhörslängder förrän de är flera år gamla. Det stora geografiska området och samernas rörlighet var antagligen svårarbetat för en enda präst.

Hede lappförsamling

Inte heller lappförsamlingen i Undersåker förblev intakt särskilt länge. Redan 1768 bröt man ut Hede lappförsamling. Detta område utgjordes huvudsakligen av den del av Undersåkers lappförsamling som låg i landskapet Härjedalen, söder om Helagsfjällsmassivet. Hit hade nämligen prästen svårt att ta sig, i synnerhet under vinterhalvåret. Till Hede lappförsamling hörde samerna i Hede och Ovikens socknar men även en del av samerna i Undersåkers socken tas ibland upp här. Kyrkböckerna är också här till en början ganska bristfälligt förda.

Frostvikens lappförsamling

1842 bröst Frostvikens församling ut ur Föllinge och samma år bildades även Frostvikens lappförsamling som en separat församling för samerna inom detta område som utgjorde fjälltrakterna närmast den norska gränsen. En del av samerna som tas upp här rörde sig över såväl svenskt som norskt territorium vilket kan göra det lite svårt för såväl prästen som nutida släktforskare. En del personer som var bosatta på svensk mark kan trots detta saknas i de svenska kyrkböckerna för att istället tas upp på den norska sidan och vice versa.

Hotagens lappförsamling

Hotagens lappförsamling var också den en icke-territoriell församling som i stort sett bara var en namnändring för den tidigare existerande Föllinge lappförsamling. Den existerade fram till den 1 januari 1942 då den upplöstes för gott. Detta blev också den allra sista lappförsamlingen att bildas.

Detta var en kort introduktion till folkbokföringen och kyrkböckerna som upptar den samiska befolkningen inom det svenska Sápmi. Det bör slutligen poängteras att det inte alltid framgår av kyrkboken om personer är samer eller inte vilket ibland kan göra det lite svårare att identifiera sina samiska förfäder.

Vill du veta mer om dina egna samiska eller icke-samiska förfäder i norra Sverige? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.

.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *