Konstnären Hilma af Klint och adliga ätten af Klint

Stockholms-konstnären Hilma af Klint avled redan 1944 men det är först på senare år som hennes konst uppmärksammats på allvar och hon är nu ett av de hetaste namnen i konstnärs-Sverige. Detta har gett upphov till en kulturpolitisk debatt i Malmö där hennes konst ställs ut på hela Moderna Museet från och med den 1 april 2020. Det är en ovanligt dyr utställning och museet har därför tvingats införa en tillfällig entréavgift. Nyligen ställdes hennes verk också ut på legendariska Guggenheim i New York.

Hilma af Klint föddes den 26 oktober 1862 på Karlbergs slott i Solna där hennes far Gustaf af Klint (1822-1898) undervisade i sjövetenskaperna vid krigsakademien. Hon visade i unga år upp konstnärliga anlag och började 1880 studera vid Tekniska skolan, idag känt som Konstfack. Där utbildade hon sig i porträttmåleri under Kerstin Cardon. 1882-1887 fortsatte hon sina studier vid Konstakademien i huvudstaden. Tack vare ett stipendium från akademien fick hon därefter tillgång till en ateljé på Hamngatan 5 där delade sitt arbetsrum med kollegorna Alma Arnell och Lotten Rönquist.

1904 publicerades Laura Fitinghoffs barnberättelse om Lille Lapp-Natti och hans fostersystrar vilken illustrerades av Hilma af Klint. Hon försörjde sig dock huvudsakligen som porträtt- och landskapsmålare.

Illustration från Lille Lapp-Natti

Illustration från Lille Lapp-Natti

Hilma af Klint var spirituellt intresserad och deltog redan 17 år gammal i seanser. När Teosofiska Samfundet grundades i Sverige år 1889 blev hon en av dess första medlemmarna. Hon deltog 1913 i teosofernas världskongress i Stockholm och var 1896-1897 dessutom medlem i Edelweissförbundet. 1896-1907 var hon tillsammans med fyra före detta Edelweiss-kvinnor en del av gruppen De Fem vilka träffades för att bland annat studera Nya Testamentet och kanalisera andar. Andra halvan av sitt liv ägnade hon sig främst åt konst av en mer abstrakt och andlig karaktär.

Hilma af Klint avled i sviterna av en trafikolycka hösten 1944 och bodde sista tiden hos sin kusin Hedvig af Klint i en villa i Djursholm.

En stor del av 2010-talets publicitet kring Hilma af Klint har handlat om en infekterad konflikt mellan familjen af Klint och den antroposofiska rörelsen som har sitt centrum i Järna och står bakom produkter såsom Saltå Kvarn. Antroposofins grundare Rudolf Steiner uppges ha varit den ende som fick se Hilmas spiritistiska måleri medan hon levde. Sedan 1970-talet ägs af Klints efterlämnade verk av en stiftelse i hennes namn. Stiftelsens stadgar säger att majoriteten av styrelsen ska tillhöra den antroposofiska rörelsen medan ordföranden ska komma från familjen af Klint.

Den adliga ätten af Klint härstammar från den småländske häradshövdingen Esaias Klint (1685-1741) vars far och farfar bägge var präster i Järsnäs utanför Jönköping. Esaias blev far till Erik af Klint (1732-1812) vilken gjorde karriär inom flottan där han slutade som överste innan han blev tillförordnad landshövding på Gotland och slog sig ner på Visborgs Kungsladugård strax utanför Visby. Erik adlades den 1 mars 1805 och introducerades 1807 under nr 2185 på riddarhuset). Erik af Klint kom så småningom att bli farfars far till Hilma.

Hela släkten af Klint hittar du som medlem på Släktingar.se. Vill du veta om du själv har några adliga förfäder? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.

.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *