Hantverkarsläkterna Refvelman och Knatt i Malmö
Kanon med lavett av den typen Herman Refvelman kan ha varit med och tillverkat
I Malmö var under 1600- och 1700-talen av naturliga skäl en väsentlig del av borgerskapet i staden av utländsk härkomst. Där fanns också en stor tysk församling med den numera avsakraliserade och privatägda Caroli kyrka som religiös samlingsplats. I den här artikeln berättar vi om den kortlivade släkten Refvelman som många tusen svenskar idag kan leda sin släkt till.
Släktens historia börjar med en man vid namn Herman Refvelman (ca 1667-1728) som rekryterades till militären och artilleriet. Han kallas i kyrkböckerna först snickare (1703), sedan konstapel (1706-1709) och sist lavettmakare (från 1711). Lavettmakare är för de allra flesta svenskar idag ett helt okänt yrke men det var på denna tid namnet på de snickare som tillverkade så kallade lavetter vilket är underredet på kanoner. Kort före sin död uppges han emellertid istället vara förridare vid Generalmajor Adlerfelts regemente.
Varifrån Herman Refvelman kom är oklart men namnet gör att man kan förmoda att hans födelseort låg någonstans i Nederländerna eller Tyskland. I Nederländerna verkar namnet vara ganska vanligt så det är kanske mest sannolikt att släktens ursprung finns att hitta där. Stavningen av namnet är inte särskilt konsekvent i de svenska källorna och släktens namn skrivs även Refverman och Refferman(n).
I likhet med flera andra av de tyska stadsförsamlingarna i Sverige så fördes kyrkböckerna i Caroli församling länge på det tyska språket och tyskspråkiga präster. Så här lyder därför dödsnotisen för Herman Refvelman:
Den 15 Novembr. Sterb Herman Refwerman Lavetenmacher und ward d. 22 ditto auff den Kirchhofe /: beij vollkommener procession und Leichen pred. so M. Bützov gehalten über d. 12 Vers des 1 Cap. Jacobi :/ begraben. Seines Alter 61 Jahr.
Herman Refvelman var gift tre gånger. Med sin första hustru Cecilia hade han barnen Elisabet (1703-1712), Johanna (1706-1706) och Fennika/Fennike (1707-1772). Efter hennes död gifte han om sig omkring 1708 med sin andra hustru Bengta som födde honom barnen Niklas (1709-1709), Arnold (1711-1711) och Bengta (född 1712). Även detta äktenskap blev ganska kortvarigt och han tycks ha förlorat sin andra hustru i sviterna av hennes sista barnsäng.
1712 gifte Herman om sig en sista gång med Mätta Lorentsdotter (död 1746) som efter hans död gifte om sig med skomakarmästaren i Malmö Peter Lindschog/Lindskog. Med Mätta fick han barnen Lorents (1713-1718), Mätta Elisabet (1715-1718), Cecilia (född 1718), Lorents (född 1719) och Petronella (född 1722).
Alla idag kända levande ättlingar till Herman Refvelman i Sverige – däribland en av medlemmarna hos oss på Släktingar.se – härstammar från hans yngsta dotter Petronella (även kallad Pernilla) vilken gifte sig med en sockenskomakare i Västra Ingelstads socken strax utanför Malmö, antagligen en logisk följd av moderns andra äktenskap med skomakarmästaren Peter Lindskog.
Hermans dotter Fennika gifte sig först med borgaren och krögaren Per Kjellsson (ca 1682-1740) i dennes andra gifte och sedan med gipsmakaren och murmästaren Lorens Knatt (ca 1704-1774). Den senare var en tid ålderman för murarna i Malmö stad och 1765 anlitad vid en större renovering av det norra tornet på Lunds domkyrka. Om Lorens Knatts yrkesverksamhet som murare har före detta landsarkivarien Werner Pursche skrivit i en årsskrift (2005) för Murmestare Embetet i Stockholm. Ett par av Fennikas söner från första äktenskapet antog även de styvfaderns namn Knatt och gick i lära hos honom för att bli murare.
Släkten Refvelman blev som sagt var kortvarig i Sverige men en av sönerna till Herman Refvelman uppnådde faktiskt vuxen ålder nämligen sonen Lorents Refvelman (född 1719). Han följde i faderns fotspår och tog en kortare tid anställning vid artilleriet i Stockholm men efter att ha fått avsked lämnade han Sverige för att bege sig till Ostindien. Vid arvskiftet efter modern år 1750 hade man inte hört något av honom på tio års tid varför han förmodades vara död.
Vill du veta mer om släkter i Malmö eller om du själv har några förfäder som kommit hit till Sverige från andra länder? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.
.