Dödsorsaker, pesten och epidemier

Om du har släktforskat själv så har du helt säkert lusläst gamla dödböcker från 1700-talet för att hitta just din släkting. Under tiden träffar man på en hel del dödsorsaker och man märker ganska snart att såväl orsakerna som antalet döda skiljer sig en hel del från år till år.

Personer som avlidit på 1600-talet eller senare känner vi mycket sällan till dödsorsaker för eftersom dessa oftast inte antecknades i begravningslängderna (i de fall de finns bevarade) annat än i undantagsfall och då handlade det oftast om ovanligare dödsfall, till exempel avrättade personer.

De olika typerna av pestsmittor som finns har orsakat världsomfattande epidemier, så kallade pandemier, vid flera tillfällen. Mest känd idag är digerdöden som härjade i Europa och Asien vid 1300-talets mitt och som tog död på ungefär en tredjedel av hela Europas befolkning.

Släktforskare är kanske ännu mer bekanta med den stora pestepidemi som drabbade Sverige mellan 1710 och 1713 vilket var den senaste stora epidemin i vår del av världen. Smittan tros ha kommit till Sverige med båt från Livland (motsvarande delar av Lettland och Estland) och Finland. Även om de tätbefolkade och smutsiga städerna drabbades hårdast denna gången så avled många tusen människor även på landsbygden där hela byar lämnades öde på vissa platser.

Under 1600-talet och början av 1700-talet avled många av våra förfäder och andra släktingar i krigen ute i Europa. Soldaterna hittar vi dock sällan i dödböckerna utan man får oftast plöja igenom generalmönsterrullorna för respektive regemente för att följa soldaternas öden genom åren.

De nordiska länderna har alltid haft en relativt hög självmordsfrekvens och även om detta mer eller mindre frivilliga sätt att avsluta livet på inte uppskattades av kyrkan och prästerskapet så hittar vi många exempel på detta även längre tillbaka i tiden.

Även om den sista stora pestepidemin slutade 1713 så har Sverige drabbats av flera större smittoutbrott även därefter. Under 1700-talet och början av 1800-talet ägde flera större utbrott av dysenteri rum (vanligen benämnd rödsot i dödböckerna). Från 1834 till 1866 drabbades Sverige av kolera och under vissa perioder avled så många människor att man ordnade med speciella kolerakyrkogårdar. 1918-1920 slog den så kallade spanska sjukan, en svår influensa, till med full kraft. I Sverige avled tusentals människor och man uppskattar idag det totala antalet döda i hela världen till mellan 50 och 100 miljoner.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började man ta hjälp av läkare i större utsträckning och då gör även latinet sitt intåg i dödböckerna. Dessa dödsorsaker kan ibland vara betydligt mer svårlästa för dagens släktforskare än texten vid 1700-talets början.

Ibland hittar man lite mer udda dödsorsaker i släktforskningen. Avrättningar dyker ibland upp, särskilt före år 1750. På landsbygden skedde det ibland tragiska dödsolyckor i samband med arbetet, till exempel på grund av nedfallna träd, skenande hästar eller fallskador. Drunkning var en inte alltför ovanlig dödsorsak förr i tiden då många hade inga eller ytterst bristfälliga simkunskaper. Ett par syskon till en av mina egna förfäder avled samtidigt i ett blixtnedslag.

Detta är bara några exempel på vad som kan dyka upp i din släkt om du gräver djupare och följer den tillbaka i tiden. Vi på Släktingar.se har precis sammanställt en lista över dödsorsaker som du hittar på vår hemsida. Om du är medlem hos oss så hittar du nu även statistik för dödsorsaker i din egen släkt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *