Adliga ätten Hagströmer från Skåne/Jämtland
Ätten Hagströmers vapen till vänster, Sven Hagströmer till höger
Släkten Hagströmer var en av relativt få släkter som adlades under 1800-talet efter att det gått inflation i adlandet under 1700-talets krigsår. Det är också en av de adliga ätter som fortlever än idag, om än i ett ganska blygsamt antal individer.
Den äldsta kända stamfadern för släkten var Per Hagström som uppges vara född i Helsingborg omkring 1673. Födelseorten får dock tas för vad den är och han kan lika gärna, eller till och med mer sannolikt, ha varit född i någon av de många små socknarna på landsbygden utanför Helsingborgs stad.
Per gick som lärling hos stadsbarberaren Mikael Billom (död 1712) i Malmö innan han begav sig utrikes (kanske till Tyskland) för att studera yrket närmare. 1697 kom han till Stockholm där han 1714 tog examen inför kirurgiska societeten. Den 18 januari följande år fick han fast anställning som regementsfältskär vid Jämtlands regemente och han deltog som sådan i Karl XII:s norska fälttåg 1718 samt det ödesdigra återtåget över fjällen under julhelgen då många svenska soldater stupade under mycket svåra förhållanden.
Per Hagström var gift med prästdottern Helena Sundius (ca 1680-1764) från Undersåker i Jämtland och bodde på Västerhus i Frösö socken. Tillsammans hade de bland annat sonen Petrus Hagström (ca 1703-1773) vilken blev komminister i värmländska Brattfors där han avled ogift samt sonen Johan Otto Hagström (1716-1792), provinsialläkare i Linköping med ett stort naturintresse som ledde honom till att bli en av Carl von Linnés lärjungar.
Per och Helenas yngsta son Jakob Hagström (1711-1779) flyttade till Sörmland där han blev inspektor på Länna bruk. Hans hustru Anna Elisabet Wirell var syster till Claes Wirell vilken adlades Lagerstråle. De blev i sin tur föräldrar till Anders Johan Hagström (1753-1830) som efter studier vid Uppsala universitet gick i sina förfäders fotspår och blev lärling hos kompanifältskären Tuve Christian Liljenwald. Han vidareutbildade sig och blev 1781 med. doktor vid universitetet i Åbo/Turku i Finland. 1785 blev han utnämnd till professor i kirurgi i Stockholm och 1781-1812 var han anställd som läkare vid Danviks hospital, kur- och dårhus i Stockholm. Anders Johan var 1807 medgrundare till Svenska Läkaresällskapet och utnämndes 1808 till generaldirektör över Sveriges lasarett. Han adlades Hagströmer den 29 oktober 1812 (introducerad 8 oktober 1814 under nr 2230 på det svenska riddarhuset).
Anders Johan Hagströmer hade i sitt äktenskap med Johanna Dorotea Bouck (1756-1814) två barn varav ätten fördes vidare genom den enda sonen Jakob Vilhelm Hagströmer (1783-1837), grosshandlare i Stockholm.
Jakob Vilhelm Hagströmer är farfars farfars far till släktens nuvarande huvudman, finansmannen och entreprenören Sven Hagströmer (född 1943) som började sin karriär som portföljförvaltare på Gränges AB och Investor under 1970-talet innan han gick sin egen väg. Han gjorde sig mer känd för allmänheten genom sin medverkan i den kortlivande svenska versionen av TV-programmet Draknästet i SVT. Han är även en stor boksamlare och grundade därför 2007 bokförlaget Fri Tanke med bland andra Christer Sturmark och Björn Ulvaeus.
Vill du veta om du själv har några adliga förfäder eller få hjälp med din släktforskning? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.
.