Smedsläkten Gerich blir Siljard, Silja och Seljat
Vid Villingsbergs bruk i Närke arbetade flera av släktens medlemmar.
Med tanke på de bristande språkkunskaperna hos den större delen av Sveriges befolkning och avsaknaden av en stavningskonvention under 1600- och 1700-talen så är det föga överraskande att från andra länder invandrade släkters namn också stavas på olika vis i arkiven. I denna artikel tänkte vi berätta om en sådan släkt som genomgår en ganska dramatisk namnförändring i de första generationerna.
På 1630-talet dyker en hammarsmed med det något ovanliga namnet Siliakus Gerich upp i Fellingsbro socken i Västmanland där han är verksam under flera årtionden. Av namnskicket i släkten att döma skulle man kunna förmoda att hans ursprung finns att finna i Tyskland men det finns i dagsläget inga konkreta bevis för denna hypotes. Han är också sannolikt nära släkt med hammarsmeden Joakim Gerich i Fellingsbro men detta släktskap är inte heller det bevisat.
Siliakus till namnet okända första hustru avlider troligen i ganska unga år för 1644 hittar vi i Fellingsbro församlings äldsta kyrkbok denna vigselnotis:
det vill säga:
”25 Febr. Ciliacus Girch och Maria Johansdotter widh Ekebyhammar”.
1642 föds Siliakus son Henrik Siliakusson Gerich vilken fortsätter i faderns fotspår som hammarsmed vid bruken Bofors och Valåsen i Karlskoga socken vid 1600-talets slut innan slutar sitt verksamma yrkesliv vid Villingsbergs bruk i Knista socken. Henrik var gift med en dotter till hammarsmedsmästaren Hans Hansson Lang (ca 1615-1706) vid Valåsens bruk, troligen också av tysk härkomst.
Henrik fick med sin hustru Katarina bland annat sönerna Lars Henriksson Siljard (1691-1755) och Anders Henriksson Siljard (1681-1728) och det är som synes i denna tredje generation som släktens namn genomgår en ganska drastisk förändring. Bägge dessa arbetar som hammarsmeder liksom fadern. De är båda bosatta med sina familjer på Villingsbergs bruk liksom många av deras ättlingar.
Varför denna namnförändring? Det är naturligtvis svårt – för att inte säga omöjligt – att dra några korrekta slutsatser om varför de byter till ett nytt släktnamn när släkten redan har ett. Kanske ville de inte förknippas med det gamla hemlandet eller så tyckte de att det gamla namnet var för svårstavat? En annan möjlig anledning är att de såg vallonättlingarna som yrkets främsta företrädare i Sverige och ville ha ett namn som förde tankarna i den riktningen. Siljard låter onekligen mer franskt/vallonskt än Gerich. Hur namnet bildades är lättare att gissa sig till – med största säkerhet var det en omskrivning av stamfaderns namn Siliakus och sonen Henriks därav följande patronymikon Siliakusson.
Det nya namnet visade sig dock inte vara lättare för de svenska prästerna att stava. Släktens medlemmar stavas på en rad olika sätt i kyrkböckerna – Siljard, den kortare varianten Silja (vilket skulle kunna tyda på ett önskat franskt uttal av släktnamnet) och även Seljat.
Detta var ett av flera exempel på hur utländska släkters namn kan genomgå stora förändringar i det nya hemlandet. Idag kan många tusen svenskar leda sitt ursprung tillbaka till hammarsmeden Siliakus Gerich, däribland dansbandskungen Christer Sjögren.
Vill du veta mer om dina egna förfäder och smedsläkterna i bergslagen? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se för bara 499 kronor.
.
I min begsmannasläkt i Grythyttan heter man bland annat Gierck. Kommer det från samma håll som Gerich?
Förmodligen inte. Släkten i Grythyttan har av allt att döma bildat namnet från personnamnet Gereka.