Så många förfäder har du – DNA och släktforskningens matematik
När du börjar släktforska får du säkert en del frågor från vänner, släkt och bekanta och du har lika säkert en del egna allmänna funderingar kring släktforskningen. En av de vanligaste frågorna en släktforskare får är hur långt tillbaka man kommit. Det hänger till stor del ihop med hur långt tillbaka man kan släktforska vilket vi tidigare skrivit om här på bloggen. Denna gång tänkte vi titta lite närmare på släktforskningens matematik. Hur många förfäder har du egentligen?
Dubbelt så många förfäder i varje generation
Släktforskningens grundläggande matematik är förhållandevis enkel att förstå. Du har en far och en mor. Din far och mor har i sin tur två föräldrar vardera och så vidare. Detta innebär att för varje ny generation så ökar antalet förfäder i den generationen till det dubbla jämfört med föregående generation. Denna typ av ökning där man multiplicerar det tidigare värdet med samma siffra om och om igen kallas med en matematisk term för exponentiell ökning eller en exponentialfunktion. Tio generationer tillbaka så har du därför 2 ^ 10 (utläses ”2 upphöjt till 10) = 1024 förfäder. Detta förutsatt att det inte dyker upp några okända pappor eller anförluster i trädet – vilket det sannolikt gör för de flesta. Om man räknar med 30 år per generation i snitt så är vi då tillbaka kring år 1700 för en person född år 2000. Så långt tillbaka brukar man kunna ta sig i släktforskningen i vårt land tack vare våra utmärkta arkiv.
Du har färre förfäder än du tror
Enligt vad vi skrivit ovan kan man tro att antalet förfäder hela tiden ökar men är det verkligen så? Nej, naturligtvis inte. Det skulle innebära ett näst intill oändligt antal människor på vår jord i mänsklighetens begynnelse. Vid en punkt i tiden blir det därför istället så att det absoluta antalet förfäder istället minskar för varje ny generation. Anledningen är enkel – det fanns helt enkelt inte så många människor i vårt land eller ens på vår jord. Om man fortsätter enligt ovan så skulle vi ha mer än 1 miljon förfäder 20 generationer tillbaka och mer än 1 miljard förfäder 30 generationer tillbaka. Med tanke på att det var först omkring 1800 som vi blev 1 miljard människor på jorden så står det klart att vi alla härstammar från samma individer som levde omkring år 1000 ett stort antal gånger. Många av oss träffar på så kallade anförluster långt tidigare i våra antavlor när kusiner eller mer avlägsna släktingar gifter sig och får barn.
En enkel graf som visar hur snabbt antalet möjliga förfäder ökar
DNA-forskningen, Adam och Eva
Med ovanstående resonemang i åtanke så blir det ganska lätt att förstå att de flesta av oss är släkt med varandra inte alltför långt tillbaka i civilisationens historia även om det inte alltid kan dokumenteras med hjälp av bevarade källor. När vi gör DNA-tester – som blivit mycket populärt på senare tid – så blir släktskapet dock omedelbart tydligt. Vi kan se att vi är mer eller mindre nära släkt med varandra även om vi inte kan bestämma exakt hur släktskapet ser ut. Undantaget är de tester man kan göra på det raka fädernet eller det raka mödernet.
Med hjälp av DNA så kan hela den nuvarande mänsklighetens gemensamma ursprung ledas tillbaka till en ”urmoder” eller en mitokondrisk Eva (mitokondriernas DNA ärvs endast på mödernet vilket möjliggör sådana tester) som levde för 150 000-200 000 år sedan, sannolikt någonstans i Afrika. Detta är dock en föränderlig statistisk företeelse. Urmodern för mänskligheten år 1000 var inte nödvändigtvis densamma som den vi eller våra ättlingar om tusen år har. På samma vis kan man leda hela mänsklighetens ursprung tillbaka till en Y-kromosoms-Adam tusentals generationer tillbaka i tiden.
Genom att gruppera DNA-matchningar på en mer detaljerad nivå så kan man dela in mänskligheten ytterligare i så kallade haplogrupper där alla delar en gemensam anfader eller anmoder på fädernet respektive mödernet något närmare i tiden. Detta kan ha en mer praktisk – om än något begränsad – användning i släktforskningen för att verifiera den traditionella arkivforskningen.
Hade alla många barn?
Sannolikhetsläran förklarar på samma vis att många släktforskare stöter på familjer med många barn i sin egen släkt även om vi naturligtvis också har färre barn per familj i Sverige idag än för 200 år sedan. Det är helt enkelt större sannolikhet att nu levande personer härstammar från stora familjer än de som bara hade ett eller två barn som överlevde sina föräldrar. Man kan därför också lätt få uppfattningen att det var färre barn som dog än hur det faktiskt såg ut i verkligheten. Det är viktigt att förstå att ens egen familj och släkt inte behöver vara representativ för befolkningen i stort.
Släktforskning – ett klassiskt sisyfosarbete?
Sisyfos var en kung i den grekiska mytologin som fick i straff att rulla ett stenblock uppför en kulle i dödsriket Hades. Lyckades han skulle han bli fri men varje gång han var nära så slant han med stenblocket och fick börja om på nytt. Ett sisyfosarbete är därför ett arbete som aldrig tar slut och kanske kan man säga att släktforskning är ett sådant? För varje person i trädet får man två nya förfäder att gå vidare med (såvida man inte har ”otur” med fader okänd). När man kommer lite längre tillbaka i tiden då husförhörslängder saknas så blir forskningen också mycket mer tidsödande. Kanske plöjer man igenom hundratals sidor med dombokstexter i hopp om att hitta ledtrådar.
För varje ny generation får vi också dubbelt så många förfäder. Dina barn har dubbelt så många förfäder som dig själv och dina barnbarn fyra gånger så många och så vidare. Många erfarna forskare påpekar ofta för nybörjare att de måste kontrollera alla uppgifter i källorna. Detta är naturligtvis önskvärt om alla släktforskare har obegränsad mängd vilja, kunskap och inte minst tid men så ser inte verkligheten ut. De flesta av oss har annat i livet än släktforskning och då är det ett måste att ta hjälp av andra och samarbeta. Syftet med vår tjänst Släktingar.se är just att samla så mycket information som möjligt om Sveriges befolkning genom tiderna på en plats och att kvalitetssäkra informationen med hjälp av originalkällor.
- Elsa Eschelsson – Sveriges första kvinnliga docent
- Skånska bönder och finska präster i Johan Glans släkt