När Umeå blev ryskt
Idag för exakt 211 år sedan tågade ryska trupper in i staden Umeå i Västerbotten. Det var redan då en hårt prövad stad men även om vi nu haft fred i Sverige betydligt längre än de flesta andra länder på vår sargade jord så oroar sig många svenskar än idag för vad Ryssland har för sig. Kanske lever dessa historiska minnen kvar och gnager i vårt medvetande?
Detta var inte första gången Umeå fick besök av ryssarna. Såväl 1714 som 1720 brändes så gott som hela staden ner av ryska trupper. Som om inte det räckte så återvände de 1721 för att bränna ner de provisoriska kojor och skjul som snabbt byggts upp för att invånarna skulle ha något skydd mot väder och vind.
När Carl von Linné gjorde ett besök i staden 1732 så hade den ännu inte återhämtat sig från krigsåren. Så här beskriver han Umeå i sina reseskildringar:
”…en liten stad som ännu eij wähl reparerat sig efter det skadestånd den led af fiendens eld, då den totaliter blef afbränd”
Efter detta gick det dock betydligt bättre för umeborna som 1735 fick Västerbottens första apotek och 1764 det första lasarettet i Övre Norrland. Ekonomin i såväl staden som regionen stärktes och vid 1800-talets början hade Umeå omkring 1000 invånare.
Nu gick Sverige dock återigen in i en mer osäker tid. Efter kriget mot Napoleon 1807 hade Sverige valt en annan väg än våra grannländer Danmark och Norge som slutit förbund med Ryssland och Frankrike. Sverige sökte sig istället till England med resultatet att vi hade fiender i alla riktningar och hösten 1808 drog sig svenska trupper tillbaka från Österbotten i Finland. Detta säkerhetspolitiskt utsatta läge utnyttjades inte helt överraskande av Ryssland. Den 22 mars 1809 intogs därför Umeå under ledning av generalmajor Pavel Sjuvalov. Det skedde dock odramatiskt helt utan strider.
Den ryska ockupationen varade blott några dagar eftersom fredsförhandlingar inleddes så gott som omedelbart. Det som nu kom att utspela sig under de följande månaderna fick en enorm betydelse för Sveriges moderna historia. Hade utfallet varit ett annat hade dagens Sverige kunnat te sig väldigt annorlunda i våra ögon.
Fredsförhandlingarna gick trögt och i maj 1809 inleddes en ny rysk offensiv mot norra Sverige. Umeå utrymdes för att skydda befolkningen och den 1 juni tågade ryska trupper återigen in i staden som nu var i stort sett tom. I juli drabbade svenska och ryska trupper samman i slaget vid Hörnefors varvid svenskarna retirerade. Ytterligare strider ägde rum under sensommaren innan ryssarna slutligen lämnade Umeå den 23 augusti 1809. Detta blev de sista striderna på svensk mark.
Det så kallade finska kriget 1808-1809 fick mycket stora konsekvenser för Sverige och Finland. Den slutliga vapenvilan ingicks i Frostkåge gästgivaregård norr om Skellefteå den 2 september 1809. Finland, Åland samt delar av dåvarande Västerbotten och Lappland lämnades över till Ryssland och blev Storfurstendömet Finland. Totalt avled omkring 17000 soldater på bägge sidor vartill ska läggas de sannolikt närmare 100,000 människor som avled på grund av sjukdomar och umbäranden som var mer eller mindre direkta resultat av kriget. Många av de svenska soldater som deltog i det finska kriget finns med i vår databas på Släktingar.se.
Vill du veta mer om dina egna förfäder i Umeå och Västerbotten? Då är du varmt välkommen att bli medlem hos oss på Släktingar.se.
.
- Professorn Johan Gieseckes förfäder
- En samisk adelssläkt