En hel socken brändes ner i kampen mot Danmark

Slaget vid Landskrona i skånska kriget 1677

Idag upprörs vi så gott som dagligen över de grymheter och övergrepp som begås av ryska trupper i Ukraina om vi orkar följa nyheterna i semestertider. För några hundra år sedan var det vi svenskar som stod för liknande beteende när kungamakten satte hårt mot hårt i de skånska gränstrakterna där Danmark skulle besegras i det skånska kriget på 1670-talet.

Det skånska kriget

Det krig som Sverige utkämpade mot Danmark-Norge och Brandenburg under åren 1675-1679 har i vårt land fått namnet Skånska kriget då det till stor del ägde rum i landskapet Skåne samt i Bohuslän och i norra Tyskland. Kriget var egentligen resultatet av en längre tids stridigheter och osämja på kontinenten med komplexa allianser. Den direkta utlösande faktorn var att Sverige ingrep i kriget mellan Frankrike och Nederländerna. Danmark såg då chansen att återta Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän som gått förlorade i samband med freden i Roskilde 1658.

Danska framsteg till sjöss

Danmark var sedan länge en utpräglad sjöfartsstat tack vare sin geografi. De var därför också skickliga i krigföringen på havet. Under de första åren gjorde den danska krigsmakten stora framsteg i striderna till sjöss. I de blodiga striderna på land hade dock de svenska trupperna övertaget och så småningom nöttes det danska motståndet ner.

Snapphanarna och gerillakrig

I skogstrakterna i norra Skåne organiserade sig lokalbefolkningen i gerillaförband i motståndet mot svenskarna. Dessa förband kom att kallas för snapphanar och gjorde välplanerade räder mot de svenska trupperna. De lyckades bland annat stjäla krigskassan i den så kallade Loshultskuppen. Detta irriterade den svenska kungen som tog beslutet att slå ner motståndet en gång för alla.

Örkeneds socken bränns ner

I dagens Osby kommun ligger Örkeneds socken, en trakt präglad av kuperad skogsmark och många sjöar med begränsad jordbruksmark. Härifrån kom många av de snapphanar som sökte stoppa transportvägarna för den svenska armén. Den 19 april 1678 gav den svenska kungen Karl XI order om att alla gårdar i Örkeneds socken skulle brännas ner tillika med allt boskap. Alla män som kunde hantera ett gevär skulle avrättas. Ordern tolkades så att alla män mellan 15 och 60 år skulle avrättas då en 15-årig pojke på den tiden räknades som vuxen.

De flesta sockenbor överlevde

Trots den utfärdade dödsordern så överlevde så gott som samtliga av Örkeneds invånare tack vare att de förvarnats om den stundande attacken. En ”gammal bonde” halshöggs dock. Fyra gårdar förblev orörda – Hässhehyltan nära gränsen till Småland, Lönsboda och Edema samt Nybygden som trupperna trodde låg i grannsocknen Glimåkra – medan resterande 60 gårdar brändes ner till grunden. Invånarna flydde sina gårdar ut i skogen där de tillfälligt bosatte sig i hyddor innan det var säkert att återvända för att bygga upp hemmanen på nytt.

Vad som hade hänt utan förvarning kan man bara sia om men sannolikt hade det resulterat i ett blodbad. Det fanns förmodligen personer inom den svenska armén som av olika skäl ogärna hade sett detta bli verklighet.

• ← Skånska bönder och finska präster i Johan Glans släkt
• De svenska lappålderdomshemmen →