10 böcker för släktforskaren
Strax innan sommarens intåg delade vi med oss av våra egna musiktips för släktforskaren. Nu spinner vi vidare på samma tema men vänder våra blickar mot litteraturens förlovade land. För vad passar väl bättre en regnig sommarkväll än en bok? Här nedan får du tio tips på romaner som kan passa in väl inom släktforskarens intressesfär.
Vilhelm Moberg – Utvandrarna (1949)
Få böcker är så nära förknippade med den svenska folksjälen som Vilhelm Mobergs klassiker. Som soldatson från de småländska skogarna så var den stora emigrationen till Amerika en del av Mobergs uppväxt. Han skrev flera andra historiska romaner – inte minst Raskens (1927) – men för de flesta svenskar är han ändå mest känd för Utvandrarserien som inleddes år 1949 med publiceringen av Utvandrarna.
Vilhelm Moberg 1967 (Foto: Scanpix)
Per Anders Fogelström – Mina drömmars stad (1960)
Har du släkt i Stockholm? Då är det nästan obligatoriskt att läsa någon av böckerna i den så kallade ”Stad-serien” av Per Anders Fogelström. I dessa fem böcker får man följa Henning Nilsson och hans familj under hundra år med början på 1860-talet. Det är också under denna tidsperiod som de flesta stockholmares förfäder har invandrat från olika delar av landet. Bokserien finns med på Världsbibliotekets lista och Mina drömmars stad är den mest lästa av dessa.
Selma Lagerlöf – Gösta Berlings saga (1891)
Hur såg livet ut för befolkningen kring Frykensjöarna i Värmland på 1820-talet? En svunnen tid får nytt liv för den som läser Selma Lagerlöfs debutroman från slutet av 1800-talet. Romanen har sedan dess översatts till omkring 50 språk. Selma Lagerlöf hörde själv till en känd värmländsk prästsläkt och hennes egen uppväxt var en viktig inspirationskälla till berättelsen som också kretsar kring prästen Gösta Berling.
Frans G. Bengtsson – Röde Orm (1941-1945)
Även om det krävs kungliga anor för att släktforska sig tillbaka till vikingatiden så är det en tidsperiod som alltid har fascinerat såväl svenskar som människor från andra länder. Det är en del av den svenska identiteten och ”den svenske vikingen” är fortfarande ett begrepp som återkommer i olika sammanhang. Skåningen Frans G. Bengtsson började egentligen sin litterära karriär som poet men han är mest känd för vikingatids-eposet Röde Orm som gavs ut i två delar 1941 och 1945.
Astrid Lindgren – Barnen i Bullerbyn (1947-1952)
Barnen i Bullerbyn är egentligen en hel serie böcker av vilka den första (Alla vi barn i Bullerbyn) utkom 1947. Astrid Lindgren är kanske främst en barnboksförfattare så varför inte ta tillfället i akt och läs någon av dessa böcker tillsammans med barn eller barnbarn? De var bland mina egna absoluta favoriter som barn. Mycket av det som beskrivs i dessa böcker bygger på minnen från Astrid Lindgrens egen uppväxt i Vimmerby-trakten i Småland.
Harry Martinson – Nässlorna blomma (1935)
Livet idag är nog så tufft för ett barn som förlorar sina föräldrar i unga år. Kan du tänka dig hur det var för 100 år sedan? I ”Nässlorna blomma” får vi möta Harry Martinsons alter ego i pojken Martin vars far dör och modern överger honom för att söka lyckan i Amerika. Som föräldralös hyrs han ut till socknens invånare där han får arbeta i lantbruken. Det är en självbiografisk skildring där man får möta en hård och grym värld från barnets perspektiv.
Ivar Lo-Johansson – Statarna (1936-1937)
Vid 1800-talets slut växte det fram en ny yrkesgrupp i landet nämligen statarna. Dessa jordbruksarbetare flyttade ofta åtskilliga gånger med sina familjer för att arbeta på de större gårdarna i de södra delarna av landet. Lönen betalades till största delen i natura, det vill säga i form av livsmedel och andra produkter från gårdarna. Detta var egentligen ett väldigt osvenskt system och det kom inte heller att bli särskilt långlivat. När proletärförfattaren Ivar Lo-Johansson släppte sin novellsamling om statarnas liv var systemet på redan på upphällningen. Berättelserna är ändå väl värda att läsas då åtskilliga tusen av oss svenskar har haft förfäder eller andra släktingar som arbetat som statare. Ivar Lo-Johansson engagerade sig själv i samhällsfrågor som rörde arbetare och äldre.
August Strindberg – Hemsöborna (1887)
Det är svårt att välja ut en enda bok från Strindbergs digra produktion av klassiker men vi stannar ändå vid Hemsöborna. Detta inte minst för att den ger en unik skildring från den stockholmska skärgården. Hit kommer Johannes Edvard Carlsson för att hjälpa änkan Anna Eva Flod med lantbruket. Förebilden till romanen ska vara Kymmendö där Strindberg själv vistades som sommargäst 1871-1873 och 1880-1883. Han var således väl förtrogen med skärgårdslivet. Här finns bland annat en intim scen inne i en kyrka mitt under pågående gudstjänst – något som absolut inte uppskattades av alla på den tiden.
Moa Martinson – Mor gifter sig (1936)
Moa Martinsons tidiga liv präglades av fattigdom och elände. Hennes mor var en ogift 19-årig piga vid tiden för Moas födelse i Vårdnäs strax utanför Linköping. Hon växte därför upp hos sina morföräldrar och därefter i fosterhem efter morfaderns död. När modern gifte sig kunde Moa flytta in med henne men det var ett otryggt hem präglat av styvfaderns alkoholmissbruk. Olyckan fortsatte att drabba Moa även som vuxen. Hennes första man var också en vän av flaskan och sprängde sig med dynamit efter fem års äktenskap. Innan dess hade parets två yngsta söner drunknat när de skulle gå över isen en dag i april. Mor gifter sig var den första boken i en självbiografisk trilogi och blev 1979 TV-serie i regi av Per Sjöstrand.
Moa Martinson i hemmet i Sorunda 1957.
Alex Haley – Rötter (1976)
Vi avslutar med en bok som bryter det Sverige-fokuserade mönstret nämligen den legendariska släktkrönikan Rötter eller Roots: The Saga of an American Family som var den engelska originaltiteln. Svenskar har inte så ofta någon direkt anknytning till slaveriet i Amerika men en del av oss har ändå släktingar som kommit i kontakt med detta mörka och tragiska kapitel i västerlandets historia. Boken handlar om författaren Alex Haleys afroamerikanska förfäder med början i Kunta Kinte, hans mormors farfars morfar, som skeppades över Atlanten som slav. Boken blev miniserie 1977 med en nyinspelning gjord så sent som 2016.
Har du själv några tips du tycker saknas i vår lista? Berätta gärna om dina egna favoriter i kommentarsfältet här nedanför.
Vibeke Olsson: Molnfri bombnatt