Från domboken till medeltiden – en arvstvist i Dalarna

Klenshyttan på gammalt vykort

Klenshyttan på gammalt vykort

Klenshyttan ligger en dryg mil utanför Ludvika i Dalarna och är en av de bäst bevarade bergsmansbyarna i trakten. Här producerades tackjärn under mer än tre sekler fram till 1920. Idag ägs anläggningen av Ludvika kommun och hyttan ingår i det så kallade Ekomuseum Bergslagen. År 1685 utspelade sig en omfattande arvstvist rörande marken som ger oss släktforskare mycket värdefull genealogisk information som för oss tillbaka till medeltiden.

Bergsmännen i den svenska bergslagen var överlag ganska välmående bönder även om de naturligtvis inte levde ett liv i lyx och överflöd. De var övervägande självägande bönder som ägt och brukat sina gårdar så långt tillbaka vi kan följa dem i bevarat arkivmaterial. Arvsrätten skyddade släktens egendom men den ledde också till att arvstvister ibland uppstod när olika släktingar ansåg sig ha rätt till marken, till stor glädje för nutida släktforskare som där kan hitta information som inte finns någon annanstans.

Arvstvisterna var inte alltid helt okomplicerade då det kunde finnas många släktingar som gjorde anspråk på värdefull mark långt efter att den sålts, pantsatts eller på annat vis lämnat deras släktlinje. Så var också fallet denna gång. 1685 inleddes ett långdraget ärende vid tinget där ättlingarna till en man vid namn Lars Arvidsson (död 1655) visade upp ett kungligt brev daterat den 27 december 1607 där Lars sades vara den ensamma ägaren och skattskyldige för Klenshyttan. Vid denna tid ägdes Klenshyttan av bergsmän i byn Norrvik (även kallad Norrgovik).

Tvisten om Klenshyttan komplicerades avsevärt på grund av det stora antalet ättlingar till de ursprungliga jordägarna och de försäljningar och byten av jord som gjorts mellan släktingarna alltsedan dess. När så lång tid passerat så var det inte alltid nu levande släktingar kände till de exakta förhållandena kring tidigare gjorda uppgörelser, därav att rätten tvingades reda ut vad som gällde.

Vi får veta oerhört mycket om denna gamla bergsmanssläkt tack vare denna arvstvist. Det berättas att den första som bosatte sig vid Klenshyttan var en man vid namn Mats Arvidsson vilken bör ha levt under andra hälften av 1400-talet. Han är inte känd från några originalhandlingar utan endast i samband med denna tvist 200 år senare. Marken var dock antagligen svårbrukad och hans söner Arvid och Ragvald lämnade gården öde för att istället bygga upp Norrvik (i äldre tid oftast kallat Norrgovik) på var sin sida om Norrviksån.

Norrvik 1720

Norrvik på en karta från 1720. Källa: Lantmäteriet.

Den tidigare nämnda Lars Arvidsson som fått kungligt brev på Klenshyttan berättas vara barnbarns barn till den enda brodern Arvid Matsson och vi får i domboken namnet på många andra ättlingar till de bägge bröderna, såväl levande som döda. Att mark allteftersom delas upp mellan många olika släktingar är ganska typiskt för glesbygden där det till en början fanns gott om utrymme för nya brukare. På så vis har det vuxit fram byar där större delen av befolkningen varit mer eller mindre avlägset släkt med varandra.

När man nått så långt tillbaka i en markägande bondesläkt som till 1400-talet så är det frestande att spekulera om kopplingar till lågfrälse och kanske till och med vikingatidens stormän. Även om vi aldrig kan visa på några sådana släktskap med hjälp av traditionell släktforskning så är det sannolikt på det viset eftersom antalet jordägare (eller till och med den totala befolkningen) på den tiden var relativt begränsat.

Nåväl, tillbaka till verkligheten. Att vi känner till så många medlemmar av denna släkt vid 1600-talets slut gör att detta är en av de svenska bergsmanssläkter som flest nu levande svenskar kan leda sitt ursprung till. Bland mer kända ättlingar till den gamle Mats Arvidsson kan nämnas diplomaten Raoul Wallenberg (1912-1945?) och operasångaren Jussi Björling (1911-1960). Kanske hör du själv till denna stora släkt?

Vill du veta mer om din egen släkt i Dalarna och bergslagen? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.

.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *