En svensk markis, påvlig kammarherre och slottsherre

Den 20 oktober 1853 föddes en pojke på en gård i södra Närke som döptes till Claes Erik Filip. Fadern var bruksinspektorn och godsägaren Gustav Lagergren (1802-1883) och hans hustru Maria Karolina Kristina Lundgren (1815-1901). Denna pojke skulle komma att bli unik i Sverige.

Claes Lagergren gick först i skolan på Karolinska högre elementarläroverket i Örebro 1863-1872 och antogs därefter 1872 som elev vid Schartaus handelsinstitut i Stockholm. Efter en kortare tid i huvudstaden så fick han genom kontakt med en svensk-fransk affärsman plats på Pariskontoret på den stora Lyonsidenfirman Marcillacy, Arbelot & Cie. I Frankrike gjorde han ingen snabb karriär och var länge beroende av underhåll hemifrån men efter att ha fått ett oväntat arv på 50 000 francs från en bekantskap i det nya hemlandet så ändrades hans ekonomiska förutsättningar snabbt.

I slutet av 1870-talet blev Claes Lagergren alltmer intresserad av den katolska tron och han reste i februari 1877 Rom och fick chansen att besöka påven Pius IX. De följande åren reste han mycket i både Italien och Spanien och den 2 mars 1880 konverterade han officiellt till katolicismen vid ett nytt besök i den italienska huvudstaden.

Claes Lagergren verkar ha haft mycket lätt för att skaffa sig vänner i ”rätt kretsar” och detta hjälpte säkerligen till när han i mars 1884 utsågs till kammarherre hos påven Leo XIII. Han fick fortsatt förtroende i detta ämbete hos de efterföljande påvarna Pius X, Benediktus XV och Pius XI.

1889 hände något anmärkningsvärt. Claes Lagergren fick då påvlig markisvärdighet i Vatikanen, en ärftlig titel som aldrig använts i Sverige och han torde därmed ha varit den enda svensken som fått den adliga titeln markis. I samband med adlandet så lades också namnen Frans Joseph Leo till hans namn.

Claes Lagergren levde nu ett liv i överflöd och delade sin tid mellan Sverige och Rom med undantag för längre resor bland annat till Mellanöstern och USA. I Rom bodde han på 1920-talet i det lyxiga Palazzo Brancacci där han umgicks med bland andra den romerska högadeln, ledande nyckelpersoner i Vatikanen och medlemmar i skandinaviska föreningen i Rom såsom skulptören Alfred Nyström, prins Eugen och Verner von Heidenstam.

Claes Lagergrens första hustru Caroline Russell (1854-1919) kom från en ganska förmögen familj på den amerikanska östkusten och försäljning av hennes ärvda gods på andra sidan av Atlanten hjälpte till att finansiera köpet av Tyresö slott strax utanför Stockholm. Han ägde även en våning vid Blasieholmstorg. Tyresö slott testamenterades 1930 till Nordiska museet som ännu äger det.’

Claes Lagergren hade med sin första hustru tre söner genom vilka ätten levde vidare in i våra dagar. Själv begravdes på den så kallade tyska kyrkogården i Vatikanstaten.

Släkten Lagergren härstammar från bonden Gustav Kristoffersson som från 1697 till sin död 1709 brukade gården Långbrott i Åtvids socken i Östergötland. Namnet Lagergren antogs av flera av hans ättlingar, bland annat sonen Gustav Gustavsson Lagergren (1707-1767) som var organist och klockare i Östra Husby församling på Vikbolandet öster om Norrköping och från vilken Claes Lagergren härstammar. Mycket mer information om släktens medlemmar finns tillgänglig i vår medlemsdatabas på Släktingar.se.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *