Skålpund, lispund och gamla viktenheter
De flesta släktforskare som har studerat äldre bouppteckningar, domböcker, skattelängder och kyrkböcker har stött på ålderdomliga viktenheter såsom skålpund och lispund. Vad betyder egentligen dessa och hur gör man skillnad på dem? Vi dyker nu ner lite djupare i våra förfäders vardagsliv.
Idag är det endast ett fåtal länder såsom USA, Myanmar/Burma och Liberia som officiellt inte infört det internationella måttenhetssystemet eller SI-systemet. Förr i tiden såg det helt annorlunda ut och varje land hade sina egna mått, ibland till och med flera olika system som användes parallellt med varandra. Detta underlättade naturligtvis inte vid internationell handel och gav upphov till många tvister och missförstånd.
Det svenska skålpundet började användas på 1540-talet. Till en början var storleken på detta inte helt fastslagen och för att göra det ännu krångligare så användes dessutom fortfarande ofta den tyska motsvarigheten markpund. Ett skålpund motsvarade för det mesta två mark vilket i Stockholm (ja, det kunde faktiskt till och med skilja sig från en stad till en annan på den tiden) motsvarade 414,4 gram. I ”Archimedes reformatus” från 1644 skriver Georg Stiernhielm att det då använda skålpundet motsvarade 415,4 gram. Efter nationella måttreformer under 1600-talet så låg skålpundets så kallade viktualievikt fast på 425,076 gram. Ett lispund var i sin tur tjugo skålpund, alltså ca 8,5 kilo.
Den gemensamma symbolen för lispund och skålpund
För att göra det än mer komplicerat för oss som läser de gamla texterna så användes samma tecken – ett förvrängt lb som förkortning för libra – som symbol för såväl skålpund som lispund och markpund. Man måste därför alltid tolka och utläsa viktangivelserna utifrån sammanhanget.
I 1700-talets vigselböcker stöter vi släktforskare ofta på morgongåvor i storleksordningen något tiotal lod silver. Skålpundet var i Sverige nämligen i sin tur indelat i 32 lod. Ett lod motsvarade därmed 13,283 gram.
Apotekare använde sig dock av en annan vikt än handelsmän och ”vanligt folk”. När man blandade läkemedel, vilket apotekare faktiskt gjorde själva en bit in på 1900-talet, så användes istället skålpund medicinalvikt som i Sverige motsvarade det något lägre 356,28 gram.