Namnbyte i arkiven
I stort sett alla som släktforskar träffar då och då på olika typer av efternamn som skiljer sig från vanliga patronymikon. Det kan vara soldatnamn eller mer varaktiga riktiga släktnamn. Men hur och var hittar man information i arkiven om våra släktingars namnbyten?
Före 1901 fanns inga formella regler gällande namnbyten. Det var alltså upp till var och en att berätta för den lokala representanten för folkbokföringen, det vill säga prästen i normalfallet, att man hade bytt namn. Ibland kan man därför också hitta en anteckning i husförhörslängden i stil med ”kallar sig Asplund”. Adliga namn kunde normalt sett inte antas utan högljudda klagomål från högre ort.
De flesta namnbyten i Sverige i äldre tid skedde i samband med att man lämnade jordbruket och landsbygden för att studera, bli hantverkare eller stadsbo. Undantag finns, framför allt i norra delen av landet där en stor del av bönderna under 1800-talet hade släktnamn bildade av hembyn eller hemsocknen. I några andra länder i Europa hade även bönder släktnamn i hög utsträckning betydligt tidigare än i vårt land.
1901 förändrades situationen i och med att vårt lands första namnlag antogs. Nu skulle man istället ansöka om namnbyte till Kungliga Befallningshavande i hemlänet vilket var landshövdingeämbetet eller landskansliet (det vi idag känner som länsstyrelser) med undantag för Stockholm där kronans förlängda arm kallades överståthållarämbetet. Alla handlingar från landskanslierna förvaras på respektive landsarkiv. Från och med 1902 går det därmed att veta exakt när våra släktingar antog sitt släktnamn, eller åtminstone när de fick sin ansökan beviljad.
Mellan 1919 och 1946 var regeringskansliet istället ansvarigt för att hantera ansökningar om namnändring. Dessa handlingar finns därför inte på landsarkiven utan på Riksarkivet i Stockholm. Därefter förvaras alla handlingar hos Patent- och registreringsverket vilka sedan 1962 också fattar beslut om namnändringar (förutom en rad andra typer av ärenden).
Exakt i vilka serier man hittar namnändringsärenden varierar lite så man får studera arkivförteckningen noga eller fråga arkivens personal om hjälp innan man dyker in i materialet. Ibland finns speciella liggare såsom serien C VIII i Hallands läns landskanslis arkiv där man hittar en pärm med uppgifter om antagna släktnamn mellan 1902 och 1920:
Tyvärr finns dessa handlingar ännu inte digitaliserade vare sig hos Riksarkivet eller Arkiv Digital utan man får besöka de aktuella arkivplatserna och beställa fram handlingarna, alternativt betala en liten slant för att arkivarierna ska ta fram uppgifterna. Vi får se vem som blir först med digitaliseringen 🙂 Tror att det finns många släktforskare här i landet som har intresse av dessa arkiv.
- Ströja i Kvillinge socken – en gammal by som försvann
- Jämtska bondenamn i en adlig Stockholms-familj