AI – från personlig assistent till forskningsstöd
Att AI-tjänster varit på allas läppar det senaste året är nog de flesta medvetna om vid det här laget. Medan vissa målar upp dystopiska framtidsvisioner så ser andra enorma möjligheter. Det finns självklart sanning bakom bägge extremer. Precis som all teknik så kan AI användas till såväl goda som onda syften. På senare tid har en hel del hänt även i forskningsvärlden. AI i sig är förvisso ingen ny teknik utan har funnits i många år men utvecklingen på senare tid har varit explosionsartad. Nu ser vi också konkreta användningsområden även i släktforskningsvärlden.
ChatGPT – Din personliga assistent
Den överlägset mest kända AI-tjänsten för oss här i västvärlden är ChatGPT. Tjänsten har utvecklats av bolaget OpenAI med Elon Musk som en av grundarna även om han lämnat sedan länge. Den är gratis för vem som helst att använda med vissa begränsningar. Kortfattat så kan man beskriva ChatGPT som din egen personliga assistent. Precis som en fysisk assistent så gäller det att veta vad man vill få ut av interaktionen. Behöver du en forskares analytiska ögon eller en författares kreativitet? För att få bästa möjliga resultat så måste man också lära sig att skriva prompter på rätt sätt, det vill säga instruktionerna till AI.
Privatpersoner har till stor del använt ChatGPT för att generera texter – något den generellt sett är bra på. Men det kan också bli väldigt fel om man inte förstår hur tjänsten fungerar. ChatGPT är inte en allvetande expert på allt mellan himmel och jord. Den drar slutsatser utifrån den data som slukats och försöker analysera mönster. Du behöver därför ofta styra den i rätt riktning. Där finns det tre viktiga teman att tänka på:
- I vilken roll ska AI agera? En forskare, en bonde på 1800-talet eller ett förskolebarn?
- Vad ska AI göra? Var precis om möjligt för att undvika spretiga och flummiga svar.
- Vem är mottagaren och hur ska resultatet presenteras?
Lästips från bloggen: Vad vet ChatGPT om släktforskning?
ChatGPT är inte bara kapabel till att producera vanlig text. Du kan skapa tabeller, analysera texter, lösa matematiska problem eller skriva kod utan att kunna programmera. Du kan även skapa bilder – det är i stort sett bara din egen fantasi som sätter gränserna. Kritiker brukar hävda att AI inte klarar av det ena eller det andra men det beror ofta på att man inte förstår tekniken. I en studie som gjordes nyligen jämförde man diagnoser från AI mot en grupp läkare och det visade sig att AI presterade bättre. Det bör dock poängteras att den var alltför begränsad för att man ska dra några långtgående slutsatser men den belyser styrkan i tekniken.
Data, data och åter data
Det är två saker som karakteriserar AI mer än något annat. Dels krävs det enorma mängder data för att träna AI-modellerna. De stora AI-tjänsterna har i stort sett redan dammsugit hela det öppna internet i denna jakt på information. Utvecklingen kommer därför kanske inte att gå lika snabbt framåt som hittills i allmänhetens ögon utan nu handlar det mycket om att finjustera modellerna. Det kommer också att utvecklas mycket mer precisa verktyg till olika syften, exempelvis för att ta fram vaccin eller andra mediciner. Det andra kännetecknet för AI är att tekniken slutar väldigt mycket el och energi. Om du vill vara miljövänlig och snäll mot planeten så bör du därför inte använda ChatGPT om du lika gärna kan använda Google eller Wikipedia för att hitta det du söker.
Eftersom data och information är guld värt för AI-tjänsterna så bör man också stanna upp och tänka efter lite. Vad delar du egentligen med dig av för information om dig själv när du använder tjänsten? Det är naturligtvis en fråga du bör ställa dig själv oavsett vad du gör på internet. Allt du gör på nätet kan användas av någon annan vars avsikter inte alltid behöver vara goda.
Om du använder AI-tjänster i ett företag eller inom offentlig verksamhet så måste du vara extra försiktig. Den information du delar med dig av till tjänsten kommer att bli en del av den enorma datamängd som redan huserar där. Beroende på vilken verksamhet det handlar om så kan du då i värsta fall begå ett lagbrott.
Riksarkivet + AI = Sant!
Riksarkivet har varit snabba på bollen vad gäller AI och arbetar nu aktivt för att inkludera tekniken i sin verksamhet. Redan förra året lanserades en egen applikation för handskriftsläsning som kallas HRTflow som tränats särskilt för svenska förhållanden med hjälp av modellen kallad Swedish Lion. En förbättrad och mer användarvänlig version av denna släpptes i februari i år.
Med hjälp av samma modell så har Riksarkivet nu också transkriberat 1,2 miljoner sidor från Trolldomskommissionens arkiv från 1600-talet samt Svea hovrätts protokoll från 1700-talet. Transkriberingen är naturligtvis inte perfekt men den är tillräckligt bra för att vara användbar. Framför allt så är dessa texter nu sökbara direkt genom den nationella arkivdatabasen NAD. En viktig milstolpe har nåtts på vägen mot framtiden. Flera nya arkiv väntar nu på samma behandling under 2025 vilket kommer att göra dessa arkiv mer tillgängliga för en mycket bredare grupp användare än tidigare.
Exempel från den nya bildvisningen med transkribering.
Läs mer: Artificiell intelligens och arkiv (Riksarkivet)
Så, hur mycket arbete krävs för att få detta på plats? En snabb uppskattning från Riksarkivet själva gör gällande att ca 6000 arbetstimmar har gått åt till att träna modellen för att den ska klara av jobbet med dugligt resultat. Förutom att ta hjälp av erfarna släktforskare så har andra institutioner såsom Stockholms stadsarkiv, Riksarkivet i Finland och Fornskriftssällskapet i Jämtland också bidragit till arbetet. Men om man fortsätter projektet med liknande arkivmaterial så är förhoppningen att modellen ska klara av alltmer på egen hand framöver. Hur mycket ytterligare handpåläggning som behövs är svårt att säga i dagsläget eftersom man precis har påbörjat denna spännande resa.
AI kommer utan tvekan att bli ett allt viktigare stöd i forskningen oavsett vilket område det handlar om.
Vad tycker du själv om AI och dess användningsområden? Använder du AI-tjänster till någonting själv privat eller i yrkeslivet? Berätta gärna om dina egna erfarenheter.