Handelshinder drev skånska hantverkare utomlands
Spånkorgar tillverkade i Lönsboda. Foto: Hemslöjdens Samlingar.
Har du släkt i trakten kring Lönsboda i norra Skåne? Då är chansen stor att du träffat på korgmakare i din forskning. I dagens internationella relationer är frihandel ett centralt begrepp. Vi ska här titta lite närmare på effekterna på det skånska hantverket när handelshinder infördes.
En lång tradition
Korgar har säkerligen tillverkats i trakten kring Lönsboda (nu en del av Osby kommun) åtminstone sedan medeltiden men det var på 1800-talet tillverkningen tog fart på allvar. Från början såldes korgarna främst av kvinnor som vandrade runt i Skåne och Danmark. Det säger sig självt att det var svårt att få lönsamhet i en sådan verksamhet. Men när järnvägen växte fram under 1870-talet möjliggjordes export till Tyskland, England och Nederländerna. Det här blev startskottet för en kort men mycket intensiv period av utveckling för ortens korgproduktion.
Handelshinder drabbar orten
Som mest fanns det hela 500 (!) korgmakare i området när produktionen låg på topp. 1885 kom dock kallduschen. Både Tyskland och England införde tull på alla importerade trävaror. Det blev ett hårt slag för hantverkarna i Lönsboda. Mot slutet av 1800-talet hade fler än hälften försvunnit och det fanns bara ett drygt 100-tal kvar.
Vid den här tiden hade åtskilliga tusen svenskar redan lämnat Sverige för att söka lyckan utomlands – främst i USA – så att lämna hemlandet sågs som en reell möjlighet för en del. Eftersom många av korgmakarna redan hade handelskontakter i England och Tyskland så valde en del att fortsätta sin verksamhet där. Andra lade ner sin tillverkning helt eller gick i pension.
Per Svensson – en återvändande korgmakare
Även om många ur ortens hantverkarbefolkning lämnade Sverige så fanns det också de som vände åter. En av våra kunders anor Per Svensson föddes 1870 som utomäktenskaplig son till en piga i byn Gislaboda i Örkeneds socken. Från början hade han nog tänkt sig ett nytt liv i Amerika och ansökte därför 1893 om tillstånd att emigrera dit, något som också beviljades av myndigheterna. Dessa planer ändrades dock och 1895 flyttade han istället till Tyskland, antagligen för att arbeta hos någon av de Lönsboda-hantverkare som etablerat sin verksamhet där.
1898 gifte han sig med den 18-åriga Bengta Bengtsdotter från Tjuvön i Örkened som nu flyttade till honom i Tyskland. De hade gemensamt att de bägge var födda utom äktenskapet av ogifta mödrar. Det unga paret bodde några år tillsammans i stden Köslin, numera Koszalin nära den polska kusten mot Östersjön. Där föddes deras två äldsta barn. Därefter flyttade de hem till Sverige och slog sig ner i Odensjö socken i Ljungby kommun och södra Småland. Här drev Per Svensson en egen rörelse som korgmakarmästare. Han avled i mars 1950, 79 år gammal. Den yngre hustrun Bengta avled 1957.
August Persson hyvlar spån till korgar. Foto: Hemslöjdens Samlingar.
Hantverket överlever
Även om den korgtillverkningen i Lönsboda aldrig riktigt återhämtade sig efter den förhållandevis korta glansperiodens krasch så fanns ett 20-tal tillverkare ändå kvar på orten vid 1900-talets mitt. För den som vill lära sig det anrika hantverket idag finns också möjligheter. Om tre dagar (den 15 april 2024) stängs exempelvis ansökningen till korgmakarutbildningen på Hantverkslärling.
Kanske har du själv någon korgmakare i släkten?