Alla vägar bär till Hoverberget – starka anor i Jämtland
Hoverberget i boken ”Sverige framstäldt i teckningar” av Gustaf Henrik Mellin.
Eftersom Släktforskardagarna i år anordnas i det vackra Jämtland så passar vi på att sätta landskapet i lite extra fokus. Vad passar då bättre än att berätta om den stora prästsläkten Hofverberg som åtskilliga tusen svenskar kan leda sina anor till, däribland flera av våra egna kunder på Släktingar.
En bondson från Jämtland studerar till präst
Släkten Hofverberg har sannolikt tagit sitt namn från Hoverberget i Bergs socken. Norr om byn ligger det höga berget med samma namn på en halvö i södra änden av Storsjön. Större delen av denna halvö utgör idag Hoverbergets naturreservat där man kan njuta av en orörd, vild skogsmiljö med vacker utsikt.
I denna del av Jämtland växte Johannes/Janus Sigvardi upp på en bondgård vid 1600-talets början. Han visade troligen tidigt anlag för studier och gavs därför den för tiden mycket ovanliga möjligheten att studera. Han var dock inte svensk eftersom Jämtland inte blev en del av vårt land förrän i samband med freden i Brömsebro 1645. Studierna bedrevs därför vid universiteten i Trondheim och Köpenhamn.
Efter att ha arbetat en tid vid en skola i Norge så vände Johannes åter hem till Jämtland där han 1636 finns omtalad som präst (kapellan) i Ragunda. 1649 blir han vice pastor ”hemma” i Bergs pastorat och 1650 tillträdde han som kyrkoherde.
Norge eller Sverige?
I samband med krig och förändrad statstillhörighet så är det naturligt att många i lokalbefolkningen inte riktigt vet vilken fot man ska stå på. I gränstrakter har man alltid haft kontakter med andra sidan vad gäller vänskap, affärer/handel och släkt oavsett vad staten har haft för åsikter och ambitioner. Det kan då bli problematiskt när staten kliver in och ställer krav eller ultimatum. När norska armén tog sig in Jämtland 1657 för att belägra Frösö skans så anklagades bland annat Johannes Sigvardi för svenskfientlighet. Flera präster i Jämtland hade nämligen levererat proviant åt fienden i samband med anfallet. Sigvardi tycks dock ha lyckats balansera sin lojalitet med bägge sidor i konflikten och behåller tjänsten i Berg, förmodligen för att han har ett starkt stöd från lokalbefolkningen i sin hemtrakt.
Namnet Hofverberg föds – från Jämtland till Skåne
Johannes Sigvardi använder själv aldrig något släktnamn men namnet Hofverberg antas av hans barn. Av dessa blir sonen Salomon Hofverberg (1648-1723) präst i Ragunda liksom fadern en gång varit medan sönerna Johannes Hofverberg (1652-1728) och Kristian Hofverberg (1657-1690) bägge hamnar i Skåne efter att ha blivit präster vid regementet. Många fler släktmedlemmar har senare fortsatt ägna sig åt att sprida Guds ord. I Barsebäck i Skåne var hela tre generationer Hofverberg präster fram till 1883.
Några Hofverberg-präster. Salomon (1648-1723), sonen Nikolaus (1699-1774) och Johan Peter Hofverberg (1815-1898), kyrkoherde i skånska Barkåkra.
Starka anor – vad är det?
Inom släktforskningen hör man ibland termen ”stark ana”. Med det menas helt enkelt en person som många nu levande personer härstammar ifrån. Hur blir någon då en stark ana? Mycket handlar helt enkelt om tur. Kan släkten följas långt tillbaka i tiden ökar naturligtvis också sannolikheten för att det finns många ättlingar till den äldsta kända stamfadern. Därför kan ett antal personer i det medeltida frälset räknas hit. Men man behöver inte alls ha adliga förfäder för att stöta på starka anor i sin släkt.
Om en person som levde på 1500- eller 1600-talet hade många överlevande barn och dessa i sin tur hade många överlevande barn så ökar sannolikheten för denne att få kallas ”stark ana”. Det handlar dels om tur men även gener spelar naturligtvis in vad gäller antal barn och chanserna till överlevnad. Självägande bönder hade också betydligt bättre förutsättningar att försörja en stor familj än en fattig soldat.
Starka anor kan man hitta över hela Sverige men det finns ingen fast vedertagen definition av begreppet så det är till syvende och sist upp till var och en att avgöra. Vi själva brukar normalt sett inte använda begreppet men Johannes Sigvardi kvalar nog in för många.
Många kända ättlingar
Som vi berättade i inledningen till den här artikeln så härstammar flera av våra kunder på Släktingar från Hofverberg-släkten men bland ättlingarna finns också en lång rad kända svenskar, däribland artisten och Allsångs-ledaren Pernilla Wahlgren, Miljöpartiets avgående språkrör Per Bolund och vår nuvarande migrationsminister Maria Malmer Stenergard. Ättlingarna finns inte bara i Sverige. Även den nederländska försvarsministern Kajsa Ollongren är en Hofverberg-ättling.
- Snart dags för Släktforskardagarna i Östersund!
- Fridolfina Rolfös släkt – gåramålare och kalkbruksägare på Gotland