Släkten Hildebrand från Östergötland – från bergslagen till universiteten
Gammalt fotografi från Skånstorps by i Hällestad
Under en stor del av 1800- och 1900-talen tillhörde släkten Hildebrand den akademiska eliten i Sverige. Det var då fortfarande ett ganska begränsat antal människor där släktskap och vänskapsband synes ha spelat stor roll för den framtida karriären. Släkten Hildebrand har inte bara spelat en viktig roll i den akademiska världen utan det är också ett ganska intressant exempel på hur ett släktnamn bildas från personnamn.
Förnamnet Hillebrand eller Hildebrand är ursprungligen tyskt och det är inte omöjligt att flera av de tidiga bärarna i Sverige också har anfäder som kommit från Tyskland under utvecklingen av det svenska bergsbruket på medeltiden. Under 1500-talet och början av 1600-talet förekommer namnet hur som helst på några gårdar i Hällestads socken i norra Östergötlands bergslag. En av dessa var bergsmannen och skattebonden Hillebrand i byn Skånstorp som i boskapslängden 1637 uppges äga 2 hästar, 2 oxar, 6 kor, 1 stut, 3 kvigor, 2 risbitare, 7 getter, 4 unggetter, 5 får, 3 ungfår, 1 svin samt 2 ungsvin.
Hillebrand i Skånstorp, vars patronymikon aldrig framträder i bevarade källor, var sannolikt född i slutet av 1500-talet och levde ännu 1651. Hillebrand hade flera barn, bland dessa dottern Brita Hillebrandsdotter (ca 1638-1698) som år 1660 gifte sig med skomakaren Bengt Bengtsson (ca 1630-1698) vilken därigenom blev delägare i byn. Bengts ursprung är okänt men mest sannolikt var han från närområdet då inflyttning till de ganska säregna bergslagssocknarna länge var ganska begränsad.
Bengt Bengtsson skomakare gifter sig med Brita Hillebrandsdotter i Skånstorp
Som traditionen bjuder döptes Brita och Bengts näst äldsta son efter sin morfar. Sonen Hillebrand Bengtsson (1669-1734) förde en ganska kringflackande tillvaro i Hällestads socknen innan han slutligen slog sig ner som torpare i Björnsten under Sonstorps gods. Utan egen mark och gård föll det sig därför ganska naturligt att denne yngre Hillebrands barn lämnade föräldrahemmet i ung ålder och sökte sig arbete utanför bergslagen.
Hillebrand Bengtsson gifte sig med en grannflicka från Skånstorps by vid namn Anna Håkansdotter (född 1674). Tillsammans fick de fem söner varav fyra så småningom förkortade sitt patronymikon Hillebrandsson till släktnamnet Hillebrand vilket sedermera av flera släktmedlemmar kom att skrivas Hildebrand. Flera av barnen bodde under perioder i den snabbt växande industristaden Norrköping där Hillebrands änka troligen också avled.
En av Hillebrand Bengtssons söner var mjölnaren Olof Hillebrand (1714-1779) som först var verksam i Norrköping där han fick tillräckligt god ekonomi för att kunna arrendera Orga kvarn i Vånga socken och sist Skärblacka kvarn i Kullerstads socken, båda i Östergötland. Olofs son Hildebrand Hildebrandsson (1744-1811) blev efter studier vid Uppsala universitet bergsmekaniker och ägare till Flerohopps bruk i Madesjö socken i Småland, onekligen ett ganska passande karriärsval med tanke på släktens härstamning från bergslagen. Han kallade sig Hildebrandsson men barnen återtog återigen släktnamnet Hildebrand.
Bland brukspatronen Hildebrandssons många ättlingar finns riksantikvarien och ledamoten av Svenska Akademien Bror Emil Hildebrand (1806-1884), professorn Hildemar Hildebrand (1851-1919) som blev den förste överläkaren vid barnsjukhuset i Lund och redaktören för Svenskt Biografiskt Lexikon Bengt Hildebrand (1893-1964) bara för att nämna några. Många andra professorer vid de anrika universiteten i Lund och Uppsala härstammar också från denna släkt.
Bland allmänheten är kanske den mest kända representanten för släkten Hildebrand filmproducenten och regissören Staffan Hildebrand (född 1946) som bland annat står bakom kultfilmen G – som i gemenskap från 1983.
Vill du veta mer om släkten Hildebrand eller dina egna förfäder i Östergötlands bergslag? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.
.