Vad tycker AI om att lägga ner Riksarkivet i Östersund?

Den senaste veckan har stora delar av arkiv-Sverige och framför allt lokalbor i Jämtland engagerats i frågan om riksarkivets framtid i Östersund. Facebook-grupper har skapats, namnunderskrifter samlas in och en manifestation har hållits utanför arkivet. Inget beslut har ännu tagits men många släktforskare befarar att en nedläggning och flytt till Nordarkiv i Härnösand står runt dörren. Faktum är att inte ens en utredning är gjord. Det enda beslut som finns i dagsläget är att Riksarkivets närvaro i Östersund ska utredas, en utredning som ska påbörjas i januari och vara färdig innan sommaren 2025.

Det finns naturligtvis både argument för och emot en nedläggning. Vi tog tillfället i akt och frågade ChatGPT om vilka de främsta argumenten kan tänkas vara och fick följande resultat.

Argument FÖR att lägga ner Riksarkivet i Östersund

1. Kostnadseffektivitet
   – Centralisering av verksamheten till färre orter kan minska administrativa och operativa kostnader.
   – Drift och underhåll av fastigheter och lokaler kan bli billigare om verksamheten flyttas till större anläggningar
2. Tillgång till kompetens
   – Större städer kan erbjuda bättre rekryteringsmöjligheter med tillgång till en bredare arbetsmarknad och högre koncentration av relevant kompetens.
3. Effektivare hantering av arkivmaterial.
   – Samlad verksamhet kan ge bättre logistik och tillgång till digitala resurser, vilket kan öka effektiviteten i arkivhanteringen.
4. Digitaliseringens framfart.
   – Om fler dokument blir digitalt tillgängliga, minskar behovet av fysiska besök vid arkiv på flera platser.

Argument EMOT att lägga ner Riksarkivet i Östersund

1. Regional balans
   – Nedläggning av en statlig institution i Östersund riskerar att ytterligare centralisera verksamhet till storstäder, vilket går emot statens ambition om en jämnare fördelning av offentliga arbetstillfällen över landet.
2. Negativ påverkan på lokalsamhället
   – En nedläggning skulle innebära färre arbetstillfällen i regionen, vilket kan påverka Östersunds ekonomi och sociala liv negativt.
3. Minskat lokalt kulturarv
   – Riksarkivet i Östersund har unikt material och koppling till regionens historia, vilket kan gå förlorat om verksamheten flyttas.
4. Miljöargument
   – Ökat resande till andra orter för forskare och andra som behöver tillgång till fysiska dokument kan öka miljöpåverkan.
5. Digital klyfta
   – Alla har inte tillgång till digitala resurser eller kunskap att använda dem, vilket gör fysiska arkiv viktiga, särskilt i glesbygdsregioner.

Åtgärder vid nedläggning

AI föreslår även åtgärder vid en nedläggning av arkivet. Om en nedläggning av filialen är den enda möjligheten, bör staten samtidigt:

• Säkerställa snabb digitalisering av materialet.
• Inrätta resurscentra i regionen där medborgare kan få digital tillgång till arkivmaterial och vägledning.
• Kompensera förlusten genom att stärka andra offentliga institutioner i området.

Avvägning

Beslutet om att lägga ner Riksarkivet i Östersund handlar till stor del om att väga ekonomiska och organisatoriska fördelar mot konsekvenserna för lokalsamhället och det nationella kulturarvet. De politiska målen för regional utveckling, kulturarvsbevarande och effektivisering av offentlig sektor spelar alla en roll i debatten. Vi vill naturligtvis alla ha närhet till så många arkiv som möjligt. MEN för en beslutsfattare handlar det om att fatta rätt beslut för samhället och inte just för sig själv.

Vad tycker du själv är viktigast? Ska vi ha kvar alla arkiv som de ser ut idag?

• ← Regeringen vill göra livet svårare för släktforskare