Släkten Höckert från Söderköping
Den östgötska småstaden Söderköping är idag för de flesta kanske mest känd som en sommaridyll eller som inspelningsplats för filmerna Madicken och Göta Kanal men på medeltiden var det en av landets viktigaste städer och riksdagar hölls även här (den sista år 1595). Vi tänkte här berätta om släkten Höckert som hörde till stadens mer framträdande invånare vid 1600-talets början och från vilken många nu levande personer i Sverige och Finland härstammar.
Söderköping växte fram som en viktig handelsplats under 1100- och 1200-talen och kring sekelskiftet 1300 var staden till och med jämbördig i status med Stockholm. Flera kyrkor och kloster byggdes och en kung och två drottningar kröntes i Söderköping. Drottning Katarina Sunesdotter testamenterade år 1250 Söderköping till sin syster Benedikta.
Vid 1500-talets slut hade kanske stjärnglansen över Söderköping lagt sig något men det var fortfarande en viktig handelsstad innan utvecklingen av Norrköping tog fart på allvar. Den 9 maj 1589 avlägger här en man vid namn ”Fallentin skräddare” sin borgared. 1615 framträder han första gången med släktnamnet Höckert. Av namnet att döma är han av tyskt ursprung och i en prästlängd från Söderköping (där svärsonen Johannes Lothigius var kyrkoherde) uppges han också vara född i Westfalen. Efter 1622 kallas han köpman och med tanke på hans bakgrund kan man förmoda att han ägnade sig åt handel med klädesplagg. Fallentin eller Valentin levde till 1642 då han begravdes den 7 juli. Över honom och hans maka uppsattes 1643 ett epitafium i S:t Laurentii kyrka i Söderköping, vilket ännu finns kvar.
Endast en hustru till Valentin, Elisabet Jönsdotter (troligen död omkring 1643), är känd men det förefaller som att han varit gift en gång innan dess och i detta gifte blivit far till sönerna Jost och Johan. Den första hustrun avled troligen i Tyskland men att dessa barn verkligen var söner till Valentin är inte helt säkerställt. Valentin var förmodligen väl ansedd i sitt nya hemland då han omnämns som gästgivare 1604 och 1605 samt kämnär 1606. Den 26 maj 1619 avlade han dessutom ed som rådman i Söderköping.
Den troliga sonen Johan Höckert (ca 1587-1667) stannade kvar i Söderköping som skomakarmästare och borgare, ett yrke som även gick i arv till dennes son Valentin Johansson Höckert (ca 1615-1698). Den sista manliga medlemmen av Höckert-släkten i Söderköping blev Valentins sonson Börje Karlsson Höckert (1681-1719) som var verksam som båtkrögare, stadstjänare och hästkrögare.
I giftet med Elisabet Jönsdotter hade den gamle Valentin sonen Jöns Valentinsson (ca 1600-1662) som fick en ledande roll i Söderköpings borgerskap, först som rådman och från 1638 som stadens borgmästare. 1650 var han en av stadens tre representanter som var inbjudna till drottning Kristinas kröning. Till skillnad från de flesta andra manliga släktmedlemmar så verkar Jöns aldrig själv ha använt släktnamnet Höckert. Jöns var gift med en dotter till rådmannen Hans Prytz från en annan tysk släkt som långt tidigare var bosatt i Sverige. Genom Jöns enda kända son Valentin Jönsson Höckert (ca 1634-1691) kom släkten till Stockholm under andra hälften av 1660-talet.
Valentin Jönsson Höckert hade många barn i sina två giften, däribland sonen Johan Höckert (född 1666) som lämnade Sverige för att bli guldsmed i den engelska huvudstaden London där hans fyra barn också levde kvar.
Bland de mest välkända Höckert-ättlingarna kan nämnas filmproducenten och regissören Staffan Hildebrand (född 1946) som bland annat står bakom kultfilmen G – som i gemenskap från 1983.
Sist vill vi passa på att informera om att alla personer med namnet Höckert inte hör till denna släkt. Det finns åtminstone nio(!) andra släkter som kallat sig Höckert, däribland ett par släkter från Finland och ett par som ombildat sitt släktnamn från Höök. En släkt har också bildat namnet från byn Höckhult i Horns socken i södra Östergötlands skogsbygder.
Vill du veta mer om släkten Höckert eller om du själv har några tyska förfäder? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.
.