Östgöta-släkten Planbergs ursprung
I Östergötland lever under 1700-talet och 1800-talet flera familjer med det ganska speciella efternamnet Planberg. Att dessa är släkt med varandra kan man förmoda men släktens ursprung har inte varit helt lätt att hitta men nu verkar vi på Släktingar.se äntligen ha löst denna gåta.
I slutet av 1740-talet finns i Appuna socken i Östergötland en inspektor vid namn Peter Planberg som är anställd av den adliga familjen Fock på Lunna säteri. Denna yrkesgrupp var rörlig då de ofta flyttade mellan de större godsen på landsbygden. Peter var bosatt i Appuna kyrkby till mitten av 1750-talet då han efter första hustruns död flyttar med familjen till Röks socken.
I Appuna kyrkböcker nämns 1755 en piga Katarina Planberg som fadder hos familjen men i övrigt lämnas inga ledtrådar till Peter Planbergs ursprung. I Röks församlings äldsta husförhörslängd från 1781 hittar vi dock intressant information. Familjen, som nu bor på hans andra hustru Anna Maria Lorins föräldragård Hagen, uppges mycket riktigt vara inflyttad från Appuna men han anges dessutom vara född 1725 i Rystad, en liten socken söder om Roxen strax utanför Linköping.
Röks husförhörslängd
Vid kontroll i Rystads födelsebok så visar sig denna uppgift inte stämma men det är inte helt oväntat. Dessa familjer är som sagt var rörliga men även om angivna uppgifter inte alltid stämmer så finns det oftast lite sanning i dem, så även här. Från 1740 finns i Rystad nämligen från 1740 en trädgårdsmästare vid namn Johan Planberg på Tuna kungsgård. Han avlider 1757 ”i denna nu grasserade swåra siukdom”, enligt dödboken 70 år gammal. Han bör alltså vara född omkring 1687 vilket stämmer bra åldersmässigt. Detta är säkerligen Peter Planbergs far då hans hustru hette Beata Persdotter. Peter Planbergs äldsta dotter (som för övrigt även hon gifter sig med en trädgårdsmästare) döps nämligen till Beata efter sin farmor helt i enlighet med de rådande namntraditionerna.
Men varifrån kom då denne trädgårdsmästare Johan Planberg? I Linköping hittar vi på 1710-talet en trädgårdsmästare Nils Torstensson Planberg som arbetar vid Slottsträdgården eller Kungsträdgården. Detta är onekligen mycket intressant med tanke på yrket och det ovanliga namnet. Nils visade sig inte vara en särskilt skicklig trädgårdsmästare som dessutom intog lite väl stora mängder brännvin och slutade sina dagar 1763 i en backstuga i byn Sjögestad i Vreta Klosters socken utanför staden. Tur i oturen för oss släktforskare då prästen i Vreta Kloster skrev mycket utförliga dödsnotiser om de avlidna vid denna tid. Så här skriver han om Nils Planberg:
”Nils Planberg en gammal Trägårdsmästare som satt sig ned i Hålan på Siögesta ägor, om hwilken ingen redig underrättelse kunnat finnas. Han war född 1682. Hans fader hafwer hetat Torsten och modren Catharina. Han hafwer warit gifft med Chierstin Bengtsdotter och hafft med henne 6 barn 2 söner och 4 döttrar af hwilka en son och en dotter lefwa. Han war Trägårdsmästare på åtskilliga ställen: men som han war illa grundad i sin konst, så blef han intet länge på hwart ställe, utan bygde sig på slutet en backestuga kallad Hålan på Siögesta ägor. Sedan hustrun dödde, tålde han ingen menniskia hoos sig, uti stugan, utan war altid ensam. Hans död war rätt ynkelig, ty han war nog begifwen på bränwin och hade fått et par Bouteiller deraf, ifrån sin släkt d. 9 Martii sidstledne. Om afftonen sågo de omkringboende at han satt och söp wed bordet af Bouteillen. Andra dagen d. 10 Martii såg honom ingen. D. 11 om morgonen kom granne Hustrun som war wan at bära watten åt honom då han fants blodig och död liggande på golfwet, afklädd på det ena benet. Effter all lekamo så hade han fallit omkull då han skulle gå til sängen, och stött sig utj hufweudet som hade hål och war blodigt, och effter han hade ingen hoos sig blifwit så hielplös liggande till theß han dödde. Han begrofs d. 18 Martii.”
Nu vet vi att Nils Planbergs föräldrar hette Torsten och Catharina men vi vet fortfarande inte varifrån han kom till Linköping. Hans hustru Kerstin Bengtsdotter anges i dödboken vara född i Tjärstads socken längre söderut i Linköping och där hittar vi även vigseln mellan dessa två:
Nils Torstensson sägs i vigselnotisen vara född i ”Melpelade sokn wid Lidkiöpg”. Inte helt lättolkat men det bör rimligtvis handla om Medelplana. De flesta släktnamn vid denna tid var ganska enkla. Antingen tog man ett ”naturnamn” som till exempel Eklund eller Sjöberg eller så bildade man ett namn av hembyn eller hemsocknen. Här kan vi förmoda att namnet Planberg kommer just från Medelplana socken.
En titt i Medelplana och Västerplana födelseböcker ger ett par intressanta namn. 1688 nämns en Torsten Andersson som fadder. Födelseboken börjar inte förrän 1688 så vi kan inte hoppas på att hitta Nils men den 12 juli 1688 föds i Bestorp, Västerplana socken, en pojke som döps till Johan av föräldrarna Torsten Nilsson och Karin Hemmingsdotter. Bestorp finns senare även med i husförhörslängderna för Medelplana. Detta är ett mycket misstänkt föräldrapar och denna Johan stämmer mycket bra med trädgårdsmästaren Johan Planbergs ålder i dödboken.
Trädgårdsmästaren Johan Planbergs födelsenotis
En närmare genomgång av dödboken för Linköping bekräftar våra slutsatser. 1731 avlider nämligen ”Torsten Nilßon, trägårdsmästarens Planbergs gambla fader” och året därpå ”Karin Hemmingsdotter, Kongsträgårdsmästarens moder”.
Vi har nu äntligen efter lite pusslande kunnat härleda släkten Planbergs ursprung till Medelplana socken i Västergötland.
Namnet Planberg lever faktiskt fortfarande kvar i Tjällmo socken i Östergötland i form av torpet Planberget vid Annsjön som fick sitt namn efter inspektorn Peter Planbergs son Johan Planberg (född 1752) vilken en tid arbetade som smed vid Skönnarbo bruk.
Fantastiskt att läsa denna artikel, då jag är född Planberg från Norrköping, numera bor i Åkersberga. Hade ingen aning om var vårt namn kom ifrån och nu har ni givit mig svaret, tack för det. Själv har jag ännu bara nått till slutet av 1800-talet i min släktforskning.
Hej Mats! Ja, det krävdes både en del detektivarbete och lite tur för att utröna släktens ursprung då de flyttade långt från hembygden (åtminstone relativt sett för den tidens svenskar). Det kan dock finnas flera släkter som kallat sig Planberg men du kanske redan känner till lite om din släkt om du forskat själv.
Fantastisk artikel. En liten fråga: du skriver att Nils Planberg fick 4 döttrar. Hette en av dem möjligtvis Maria?
Jag har två anor, Anders Lundberg (1726-1766) och hans son Johan Gustav som var trädgårdsmästare vid Tuna, Rystad. Min släkt är mest smeder, skomakare, etc och Anders pappa (Lars Biörn 1697-1739) var soldat, så dessa två trädgårdsmästare passar inte in i bilden. Anders mamma hette Maria Nilsdotter och jag kan inte hitta något alls om henne – hon finns enbart i Rystad på Anders och hans brors födelsebevis. Om min Maria var släkt med din Nils så skulle det passa bra, men jag har noll bevis.
Den enda dotter som överlevde Nils hette Katarina.