Organistsläkten Björlings ursprung

Del av karta över Bjursby vid storskiftet 1767. Källa: Lantmäteriet.

Den lilla slättsocknen Rystad vid sjön Roxen strax utanför Linköping har alltid legat mig varmt om hjärtat. Det var där min mormor växte upp och hon var till stor del anledningen till att jag en gång började släktforska. Det har historiskt sett varit en liten socken med begränsad befolkning även om den fått ett uppsving på senare år genom utbyggnad av tätorterna Ekängen och Linghem. Från Rystad härstammar en släkt Björling där många arbetat som organister.

Bjursby blir Björling

En av byarna i Rystad heter idag Bjursby. På äldre östgötska skrevs namnet Björsby och det är därifrån släktnamnet Björling bildats. Byn omfattade två hela hemman om 1 mantal vardera. Där låg också sedan äldre tid en kvarn och ett soldattorp rymdes även inom byns gränser. Kvarnen tycks till en början ha varit knuten till ett av hemmanen men blev senare en mer självständig fastighet. Markförhållandena var lite komplicerade då kvarnens mark åtminstone delvis hörde till grannbyn Tägneby.

Vid storskiftet i Bjursby år 1767 var byn uppdelad på fyra halvgårdar med var sin brukare. Bjursby kvarn låg vid Sviestadån. Den fanns kvar ännu på 1950-talet men är numera riven.

Bjursby kvarn. Bild: Sveriges bebyggelse (1950).

Släkten har utretts tidigare

Organistsläkten Björling utreddes faktiskt innan jag ens var född av släktforskaren Lars Lindblad (1917-1980). Det är ett namn som är välbekant för många, inte minst tack vare det ambitiösa släktregister över Vånga socken som han tog fram. Han publicerade sin utredning av släkten i tidskriften Släkt och Hävd (1973:1, sid. 179-192). Jag tänker därför inte beröra släktens senare generationer särskilt mycket i den här artikeln. Det har däremot gått att föra släktens ursprung något längre tillbaka i tiden.

Klockare och organister

Det är inte för inte som vår käre Lindblad valde att benämna släkten ”Organistsläkten Björling”. Hela sju av släktens medlemmar valde nämligen denna karriär. Alla släktens medlemmar härstammar från de två bröderna Peter Henriksson Björling (1702-1757) och Karl Henriksson Björling (1686-1743). Peter var verksam i Risinge församling (Finspång) medan Karl slutade sina dagar som organist i Kristberg när han tragiskt drunknade i sjön Roxen, kanske på väg för att hälsa på släktingar. Den äldre av bröderna var också verksam som orgelbyggare och lät 1727 uppföra den allra första orgeln i Grebo kyrka.

Vid Karls födelsenotis i Rystads kyrkböcker har prästen i efterhand antecknat följande rad: ”blef 1713 organist ock klockare i Öst. Harg”.

Karl Henriksson Björlings födelsenotis. Bild: Riksarkivet.

Den gamla stamfadern

Föräldrar till organistbröderna Björling var bonden Henrik Nilsson (1658-1722) och hans hustru Maria Persdotter (ca 1660-1736) i Bjursby. När Henrik avlider får han följande omnämnande av prästen i Rystad:

D. 11 Aprilis affled Hindrich Nilßon i Biörsby, en gammal Sochneman. Lefwatt gudel:n och begrofz d. 22 April. Lefwat 74 åhr.

Prästens formulering antyder att bröderna växt upp i ett religiöst hem och att fadern stod relativt högt i kurs hos kyrkoherden. Det var lite av en förutsättning för att träda in i organistsysslan. Organisterna och klockarna var ju prästerskapets närmaste medhjälpare.

Ett syskonäktenskap ägde rum inom denna familj. Bröderna Björlings syster Kerstin Henriksdotter (1683-1747) gifte sig 1712 med bonden Olof Persson i Bjursby (deras son Nils är för övrigt en anfader till min mormor). Olof var bror till Karl Henriksson Björlings hustru Kerstin Persdotter. Syskonen växte upp i min mormors hemby Skälv som då nyligen hade avvecklats som säteri. Skälv hör helt säkert till den äldsta bebyggelsen i Rystads socken och finns omnämnt redan på 1300-talet. Även deras ursprung var obekant för Lars Lindblad när han publicerade sin släktutredning.

Släktens äldsta historia

Henrik Nilsson har en längre tid betraktats som organistsläkten Björlings stamfader. Men vi på Släktingar har kunnat belägga ett par ytterligare släktled. Rystad är en ganska tacksam socken att forska i med kyrkböcker som börjar redan 1629. Detta är mycket ovanligt – inte bara för Östergötland utan för hela Sverige. Med skattelängder och domböcker som komplement kan man inte sällan lägga pusselbitarna på rätt plats. Detta långt innan husförhörslängderna tar vid.

Henrik Nilssons föräldrar hette Nils Persson och Brita Henriksdotter. Nils tituleras på 1660-talet såväl mjölnare som snickare. Han bör således ha varit verksam vid Bjursby kvarn. Snickare ska här ses som synonymt med senare tids byggmästare, en titel som mjölnare ofta fick ståta med. I släktutredningar på nätet så har Brita av någon märkligt anledning förts till smedsläkten Stockhaus men det är helt fel. Hon var i själva verket dotter till frälsebonden Henrik Bengtsson (ca 1584-1656) och hans hustru Kerstin (ca 1593-1656) i Bjursby. Den äldre Henrik var förmodligen också väl ansedd i församlingen. När hans dotter döps 1633 finns nämligen adelsmannen Carl Mörner på Tuna som fadder. Det var kanske inte särskilt anmärkningsvärt då Bjursby lydde under överstebostället Tuna.

Kanske är några av dessa personer dina egna förfäder?

Observera att det finns ett flertal andra släkter med namnet Björling. Den mest kända är kanske den som härstammar från rådmannen i Säters stad Olof Matsson Björling (ca 1643-1714). Det finns också flera släkter som bildat sitt namn från någon av de två socknarna Björsäter (Östergötland respektive Västergötland) eller andra platser med Bjur/Björ som prefix.

• ← Digitalisering på humanistisk grund
• Ett tragiskt bruksöde i Uppland år 1758 →