Den svenska länsindelningen – förr, idag och i framtiden
Länsstyrelsen i Karlstad
Idag består Sverige av 21 län men så har det inte alltid varit och det ser ut som att vi inom en snar framtid kommer se ytterligare förändringar i den statliga förvaltningen. Under länen organiseras det mesta av statens och myndigheters verksamhet på regional nivå såsom sjukvård, rättsväsende och kollektivtrafik. Till skillnad från de historiska landskapen så har länens indelning förändrats vid flera tillfällen.
De svenska länens historia börjar år 1634 i och med att Sveriges första regeringsform antogs. Det egentliga Sverige delades då in i tolv län vars ledare benämndes landshövding, en titel som har behållits fram till idag. Finland, som då tillhörde Sverige, delades in i fem län. Arbetet leddes av rikskanslern Axel Oxenstierna (1583-1654) som i praktiken var Sveriges regent under den tid drottning Kristina var omyndig.
Från början var hela Norrland ett enda län men det dröjde inte längre än fyra år innan Norrlands län år 1638 delades upp i det nordliga Västerbottens län (omfattande landskapen Västerbotten, Lappland och Norrbotten samt ett större område i norra Finland) och det sydliga Västernorrlands län (omfattande landskapen Ångermanland, Medelpad, Jämtland, Hälsingland, Härjedalen och Gästrikland).
Fram till 1683 var det då bildade Södermanlands län uppdelat i Eskilstunahus län med residensstaden Eskilstuna och Gripsholms län med residensstaden Mariefred. Även flera andra län har blivit kortvariga. Mellan 1645 och 1654 existerade Härnösands län som delades upp på Västernorrlands län och Jämtlands län. Åren 1641-1648 fanns Järle och senare Nora län vilket till större delen uppgick i Örebro län (en liten del flyttades till Värmlands län).
Öland utgjorde ett helt eget län med sommaridyllen Borgholm som residensstad från 1819 till 1826 då det uppgick i Kalmar län. Även Säters län och Sala län i bergslagen existerade under kortare perioder på 1600-talet.
Några län har också bytt namn under årens lopp. Södermanlands län hette fram till 1683 Nyköpings län men detta namn användes trots detta långt därefter. 1718 fick Linköpings län sitt nya namn Östergötlands län efter det betydligt äldre landskapet. Även Kopparbergs län bytte till landskapets namn Dalarna men så sent som 1997.
Under 1900-talet har flera större förändringar gjorts i länsindelningen. 1968 blev Stockholms stad en del av Stockholms län. Från och med 1997 är de äldre Kristianstads län och Malmöhus län en del av det nybildade Skåne län som snart alltså firar 20 år. Året därpå slogs Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län (med undantag för kommunerna Habo och Mullsjö) och Älvsborgs län samman till Västra Götalands län.
Detta är några av de viktigaste stora förändringarna som skett i de svenska länens historia men en lång rad mindre förändringar har dessutom genomförts, framför allt vad gäller gränsdragningen mellan länen. I vissa fall har gränserna tidigare gått rakt genom en socken eller till och med en by.
De av Sveriges nuvarande län som existerat under dagens eller annat namn sedan länens tillkomst 1634 är Dalarnas län, Kalmar län, Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län och Östergötlands län.
Som det ser ut nu kommer vi att få se ytterligare förändringar i länsindelningen ganska snart. Den 30 juni i år lämnade Indelningskommittén in ett nytt delbetänkande till civilminister Ardalan Shekarabi. Mer än halva Sveriges befolkning bor idag i tre län medan knappt halva befolkningen är fördelad på övriga 18 län. För att ge bättre förutsättningar för utveckling och välfärd i hela landet föreslås tre nya län bildas från och med den 1 januari 2019:
Svealands län ska bildas genom att Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län slås ihop
Västra Götalands län behåller sitt namn men härtill förs även Värmlands län
Norrlands län bildas genom att man slår samman Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län
Eftersom den statliga administrationen ständigt förändras så rekommenderar vi på Släktingar.se att man främst använder de historiska landskapen som referens i publicerade släktutredningar framför länen för att de ska förbli konsekventa.
Nedan följer lite statistik kring de 21 län som år 2016 utgör konungariket Sverige:
Minst yta – Blekinge län
Störst yta – Norrbottens län
Minst befolkning – Gotlands län
Störst befolkning – Stockholms län
Mest glesbefolkade – Norrbottens län
Mest tätbefolkade – Stockholms län
Minst kommuner – Gotlands län (en enda kommun!)
Flest kommuner – Västra Götalands län
Oavsett var i Sverige din släkt hör hemma så kan vi på Släktingar.se hjälpa dig med din forskning.