Regeringen vill göra livet svårare för släktforskare
Jag vill inleda den här artikeln med att påpeka att det inte är något ställningstagande för eller mot något regeringsalternativ. Det handlar endast om en utredning som ännu inte omsatts i lagstiftning men som kan komma att påverka många släktforskare.
Bakgrund
Det har knappast undgått någon att vårt land har stora problem med den organiserade brottsligheten och gängkriminalitet. Problemen har byggts upp under en längre tid. Detta är inget märkligt i sig. Människor väntar gärna in i det sista innan man tar tag i problem vare sig det handlar om den egna hälsan, ett matteprov eller samhällsproblem. Ett visst mått av prokrastinering ligger i människans natur. Att inte göra något åt detta vore dock tjänstefel av regeringen. Därför har man lagt fram en lång rad olika förslag som man tror ska vara till hjälp i kampen. Bland det senaste finns en tanke om att det ska bli svårare att hitta uppgifter om privatpersoner på nätet. Det handlar i praktiken om söktjänster som Ratsit, Lexbase och MrKoll. En statlig utredning beställdes och den 20 november 2024 tog justitieminister Gunnar Strömmer emot resultatet av denna från utredaren Daniel Gustavsson.
Undantag från GDPR
2016 infördes en ny gemensam lagstiftning inom EU under samlingsnamnet GDPR. Denna syftade till att skydda den personliga integriteten inom unionen. Ett ädelt syfte men jag är övertygad om att många företag, organisationer och anställda inom det offentliga tycker att lagen varit till mer besvär än nytta. I Sverige har vi också ett unikt undantag från GDPR. Grundlagen och Tryckfrihetsförordningen gör det möjligt för allmänheten att ta del av myndigheternas arkiv. Vi har en transparens och öppenhet som varit en styrka för den demokratiska utvecklingen i landet.
Sverige var också först i världen inom detta område. Redan 1766 fick vi vår första grundlag som avskaffade censuren och gav oss yttrandefrihetens gåva.
Eftersom domstolarnas handlingar, folkbokföring och liknande myndighetsarkiv är offentliga handlingar så kan vi alla ta del av dessa. Det är en grundpelare i det svenska samhället. Publicering av dessa uppgifter får dock inte ske hur som helst. Det är där Tryckfrihetsförordningen träder in. Genom att skaffa ett utgivningsbevis så kan söktjänsterna åtnjuta samma skydd som tidningar och media.
Söktjänsterna och släktforskaren
Vi släktforskare ägnar oss som bekant mestadels åt äldre arkivmaterial och döda människor. Det finns dock tillfällen där man har stor nytta av söktjänsterna. När man följer ättlingar framåt i tiden så har man en smidig genväg där man också ofta kan få kompletterande information såsom tilltalsnamn. När man hjälper svensk-amerikaner att hitta nu levande släktingar i Sverige är dessa tjänster också till god hjälp. Det finns andra viktiga användningsområden där tjänsterna gör nytta. Man kan exempelvis som småföretagare göra en snabb verifiering av kunduppgifter utan att kontakta myndigheterna.
Databasernas baksida
Det finns naturligtvis också en baksida när man vill inskränka tillgängligheten av personuppgifter. Söktjänsterna kan användas av personer som inte har ärliga avsikter. Gängkriminella kan söka efter adresser och måltavlor och rånare kan söka efter personer med hög inkomst. Jag är dock tämligen övertygad om att dessa grupper inte på något vis är beroende av söktjänster på internet för att uppnå sina mål. Det här riskerar därför inte bara att bli ett slag i luften utan får dessutom negativa konsekvenser för såväl företag som privatpersoner.
Det finns ett antal olika resonemang som presenteras i utredningen, bland annat denna bedömning från utredaren:
Grundlagsskyddet bör begränsas för söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden samt för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser.
Kollektiv bestraffning är sällan en god idé vare sig det gäller skolan eller politiken. Att beivra missbruk av personuppgifter bör vara utgångspunkten. Om man har ett sår på lilltån gipsar man inte hela benet.
En kostnad för samhället
Att införa begränsningar skulle medföra negativa ekonomiska konsekvenser för hela landet. Ett 60-tal företag som bedriver verksamhet i form av söktjänster och databaser kommer att drabbas. Vissa kommer sannolikt inte längre kunna fortsätta med sin verksamhet. Antalet förfrågningar till myndigheterna från såväl privatpersoner som företag kommer att öka väsentligt. Likaså kommer antalet tillsynsärenden och överklaganden att stiga kraftigt, åtminstone till en början. Den svenska demokratin får sig också ytterligare en törn vilket är nog så allvarligt.
Läs hela betänkandet här:
Personuppgifter och mediegrundlagarna, SOU 2024:75