Upplopp och militär på Göteborgs gator
Hungerkravallerna illustrerade på staty på Järntorget.
Upplopp i städer brukar hänga ihop med en tid av social och politisk oro. De äger rum när en större grupp i samhället anser sig vara illa behandlade av staten och myndigheterna. Upplopp är ovanliga i länder med en stabil politisk ledning och där tilliten till myndigheterna är god. I Sverige har vi därför lyckligtvis varit relativt förskonade från sådana händelser. Men det var inte särskilt länge sedan landet skakades av påskupploppen 2022. Vid 1900-talets början drabbades landet också av kravaller och protester. Den gången gick det så långt att militären sattes in.
Bakgrunden till brödupproret
Brödupproret i Göteborg, som ägde rum i maj 1917, är en viktig del av svensk historia. Det var en tid präglad av hunger, frustration och social oro i skuggan av första världskriget. Under första världskriget drabbades Sverige hårt av matbrist och stigande priser. Regeringens livsmedelspolitik, som inkluderade ransoneringskuponger, skapade missnöje bland befolkningen. I Göteborg kulminerade frustrationen i en serie demonstrationer och kravaller som skulle bli kända som brödupproret.
En gnista i Majornas Ångbageri
Den 5 maj 1917 samlades kvinnor vid Majornas Ångbageri på Allmänna vägen. De krävde att få köpa bröd utan kuponger, något som vägrades. Kort därefter rörde sig folkmassor till andra butiker, bland annat på Redbergsvägen, där liknande krav ställdes. Uppgifter om att endast sättpotatis fanns tillgänglig väckte stark misstro. Trots spänningarna skingrades folkhopen utan ingripande från polisen.
Demonstrationerna vid Thürings kulle
Senare samma dag samlades demonstranter på Johannesplatsen. Kvinnor bar standar med texten ”Fred Bröd” och planerade att tåga till Gustaf Adolfs torg för att framföra sina klagomål till livsmedelsnämnden. Aktivisten Nelly Thüring övertalade dem att istället skicka en delegation för att framföra sina krav. Från den kulle där hon höll sitt tal, som senare kom att kallas ”Thürings kulle”, försökte hon medla och lugna massorna.
Kravaller och polisens ingripande
Trots försök att undvika våldsamheter eskalerade situationen på eftermiddagen. Folkmassor samlades vid butiker på Andra Långgatan och Övre Husargatan. När en brödvagn plundrades och skyltfönster krossades på flera håll blev situationen kaotisk. Polisen kallades in för att hantera oroligheterna, men spänningarna fortsatte att stiga.
Militären sätts in
När mörkret föll den 5 maj blev situationen ohållbar. Polismästaren Martin Kjellin tillkallade militär från Göta artilleriregemente. Ridande soldater patrullerade gatorna, men möttes av stenkastning och motstånd från demonstranterna. Uppskattningsvis 8 000 personer deltog i kravallerna, och flera skadades när militären och polisen slog tillbaka.
Efterdyningar och konsekvenser
Brödupproret i Göteborg blev en vändpunkt som tydliggjorde de sociala spänningarna i Sverige under krigstiden. Den 7 maj beskyllde Göteborgs Morgonpost arbetarrörelsen och specifikt Nelly Thüring för oroligheterna, vilket besvarades av tidningen Ny Tid. Den socialdemokratiska kvinnoklubben avfärdade anklagelserna och menade att spontana aktioner från kvinnor var orsaken, inte en organiserad rörelse.
Straff och minne
Sammanlagt dömdes 30 personer för upplopp och stöld. Straffen varierade från böter till fem månaders straffarbete. På Olof Palmes plats i Göteborg står idag skulpturen Genom arbete i arbete som en påminnelse om händelserna i Haga 1917. Brödupproret i Göteborg visar hur hunger och ojämlikhet kan leda till sociala rörelser och förändring. Det är en påminnelse om vikten av rättvisa och dialog i samhällspolitiken. Genom att minnas och lära av historien kan vi arbeta för en framtid där liknande orättvisor undviks.
Följ vår blogg för fler insiktsfulla artiklar om vårt spännande förflutna! Bli kund hos oss på Släktingar för att ta reda på mer om dina egna förfäder.