Källhänvisningar räcker inte – hur hittar man rätt?
Dödboken för Fors församling i Jämtland
Nybörjare och nyfikna släktforskare möts ofta på forum och sociala medier av kommentarer från mer erfarna forskare om hur viktigt det är med källhänvisningar och källkritik, i synnerhet när det handlar om uppgifter som man hittar på internet. Men vad innebär detta i praktiken? Vad ska man egentligen göra med källhänvisningar och vad gör man när det helt saknas källhänvisningar?
Källkritik på internet
Bland äldre och/eller mer erfarna släktforskare finns det en mer konservativ grupp som anser att internet har medfört en försämring vad gäller kvaliteten i släktforskningen då felaktigheter snabbt sprids till hela världen. Många anser tvärtom att internet medför helt nya möjligheter där alla kan hjälpas åt att kontrollera uppgifter som publiceras på olika hemsidor. Vad man än anser själv så gäller det att lära sig tolka och värdera den information man hittar på internet, oavsett om det handlar om släktforskning, politik, vanliga nyheter eller något helt annat. Internet är också den främsta anledningen till att källkritik fått en så viktig plats i undervisningen på landets skolor även i yngre årskullar.
Många som börjar släktforska idag kan utan någon tidigare erfarenhet ofta traggla sig tillbaka ett antal generationer till 1800-talets början eller 1700-talets slut. När man kommer lite längre tillbaka i tiden ökar chansen att någon annan redan forskat på just dina förfäder och med lite tur också publicerat uppgifterna någonstans på nätet. Vad gör man då om man har svårt att komma vidare i forskningen? Jo, man söker på internet.
Hur vet du vad som är rätt?
Som ni alla vet så kan vem som helst skriva vad som helst på internet. Så vad gör man när man hittar sin släkting på en hemsida med för dig helt ny information om födelseort, -datum och föräldrar? Om man inte tycker det är så viktigt att släktforskningen stämmer till 100% så kan man naturligtvis bara föra in uppgifterna i sitt släktträd direkt men hur ska man kontrollera den nya informationen om man istället själv vill försöka säkerställa riktigheten?
Hjälper källhänvisningar?
Stämmer uppgifterna om det finns källhänvisningar på hemsidan? Nej, så är det faktiskt inte även om många nybörjare fått höra detta åtskilliga gånger när de ställt frågor i sociala medier och på släktforskningsforum. Källhänvisningar innebär visserligen att forskaren i fråga med stor sannolikhet har använt sig av primärkällor såsom kyrkböcker men det är ingen garanti för att hen därifrån har dragit korrekta slutsatser. Det finns många exempel på hemsidor där källhänvisningar finns angivna men där referensen till födelsenotis och föräldrar inte gäller samma person som referensen till dödbok eller vigsel.
I det läget finns det två sätt att gå vidare med informationen. Du kan fråga personen som ansvarar för uppgifterna på hemsidan om hur hen har resonerat eller så kan du själv analysera originalkällorna för att se efter om du själv kan dra samma slutsatser eller om något verkar galet. Det senare är ett utmärkt sätt att lära sig släktforskningens metodik på en lite djupare nivå om man har den tiden och ambitionen.
Släktingar.se arbetar aktivt med källkritik
Vi på Släktingar.se använder oss därför av alla tillgängliga källor för att så långt det är möjligt säkerställa att den information vi presenterar för våra medlemmar och kunder är väl överensstämmande med verkligheten. Om slutsatser inte är helt uppenbara så för vi också ett resonemang kring dessa. Inte sällan får man före husförhörslängdernas tid (en källa som för övrigt är ganska unik för Sverige) lägga ett pussel med ledtrådar från flera olika håll.
Statistik i släktforskningen
Statistik har också en mycket viktig roll i släktforskningen precis som den har inom all annan forskning. Rent krasst så är det ju endast det raka mödernet man kan vara helt säker på såvida man inte med hjälp av DNA kan bekräfta andra linjer. Ser man emellertid i en gammal skattelängd att ägaren till en gård heter Östen Olofsson och att han efterträder en ägare vid namn Olof Östensson så kan man vara relativt säker på att det handlar om far och son även om inte något sådant släktskap kan bekräftas i en annan källa. Sannolikheten för att detta antagande stämmer är förmodligen till och med högre än att andra förfäder några generationer tillbaka i släktträdet är korrekta trots att de verifierats i originalkällor.
Underlätta för dig själv – och andra
Det viktigaste är att man alltid försöker dokumentera hur man kommit fram till sina slutsatser, oavsett om det är ett antagande eller inte. Det blir då inte bara lättare för andra forskare att verifiera uppgifterna utan det underlättar också för dig själv när du eller dina nära och kära några år senare börjar undra varifrån din släktforskning kommer.
Vi vill med denna text inte på något vis skrämma bort nybörjare eller tvinga alla släktforskare att göra ”rätt”. Bedriv din släktforskning precis som du själv önskar men OM du vill gräva lite djupare eller vill göra din forskning lättbegriplig även för andra så hoppas vi att du fått några värdefulla tips på vägen vidare.
Vill du ha hjälp och stöd i din forskning? Tveka inte att kontakta oss.
Lycka till!