Är AI-manipulerade fotografier historieförfalskning?
Ny teknik rör alltid upp känslor. AI-revolutionen har tagit världen med storm och den har naturligtvis även nått släktforskningen. Nyligen har en diskussion uppstått i sociala medier om AI-manipulering av äldre fotografier. Var går gränsen för vad som är acceptabelt? Kan man dra resonemanget så långt som att påstå att det handlar om historieförfalskning?
Manipulerade bilder är inget nytt
Först och främst kan man konstatera att det är långt ifrån nytt att manipulera fotografier på olika vis. Retuschering har förekommit i kommersiella sammanhang i många år. Tavlor, byggnader och fotografier har restaurerats. Det har även funnits sådan funktionalitet i mjukvara för privatpersoner sedan en längre tid tillbaka. Det som är nytt nu är att det med hjälp av AI blivit avsevärt enklare för vem som helst att exempelvis färglägga ett gammalt svartvitt fotografi eller till och med skapa en video. Tjänster som MyHeritage erbjuder nu också sådana verktyg för sina kunder.
Här nedan kan du se ett exempel på färgläggning av ett äldre fotografi.
Den välkände släktforskaren Peter Sjölund har nyligen också tagit upp detta och en rad andra användningsområden för AI i släktforskningen i en ny serie föredrag. Rekommenderas varmt för den som vill få inspiration och lära sig mer.
Förvanskning och förfalskning?
En del högljudda kritiker av tekniken menar att resultatet av att färglägga ett gammalt fotografi blir en förfalskning av verkligheten. De påpekar att AI ger helt förvanskade bilder och att man genom att skapa dessa bidrar till historieförfalskning. Sådana anklagelser tycker inte jag hör hemma i en seriös diskussion. Det här handlar snarare om att ge liv åt historien och kan i så fall jämföras med att filmatisera historiska skeenden. Där följer man sällan verkligheten till punkt och pricka utan det måste också bli underhållande för publiken. Låt istället människor ha kul med sin hobby – det kommer garanterat gynna intresset för släktforskning.
Att tala om historieförfalskning känns lite konstigt. Det är trots allt ingen som påstår att de AI-manipulerade bilderna skulle spegla verkligheten. Med det synsättet kan man lika gärna anklaga så gott som alla författare för att medverka till historieförfalskning. Så är det naturligtvis inte. Lika självklart är det helt okej att föredra svartvita gamla fotografier, ha violett som favoritfärg eller älska fotboll. Vi måste alla försöka vara lite mer öppna för att alla inte delar våra åsikter om allt mellan himmel och jord.
Originalet finns alltid kvar
Det viktigaste att komma ihåg i det här sammanhanget är att man förstör inget fotografi genom att skapa en ny version. Originalet finns alltid kvar. Men precis som i alltid i släktforskning så är ursprunget a och o. Att tala om hur en bild har förändrats är precis lika viktigt som att tala om var man hittat uppgifter i sin släktforskning. Visst förstår man oftast att ett fotografi manipulerats. Men det är inte alltid helt självklart.
Vi på Släktingar använder endast ”originalbilder” i vår tjänst men det beror på att vi är helt inriktade på att presentera fakta. Sedan är det trots allt i slutändan upp till var och en hur man använder denna. En historiker vill naturligtvis inte fabulera. Men en romanförfattare vill förmodligen locka in läsaren genom att kanske tänja lite lagom på verkligheten. Och som släktforskare kanske du vill visa dina barnbarn hur släktens liv kunde se ut förr i form av en video? Vi har alla olika syften med vår forskning.
Vad tycker du själv? Riskerar vi att drunkna i AI-manipulerade bilder till den grad att de borde förbjudas helt? Eller ser du hellre möjligheterna?