Lotta Edholms släkt – från statskupper till boktryckare i Enköping

Farfar John Edholm, mormors far Bernhard Greitz och farmors farmor Edla Götilda Puke.

Släktnamnet Edholm och boktryckarna i Enköping

Släkten Edholm kommer ursprungligen från Värmland och Färnebo socken strax utanför Filipstad. Här låg en bergsmansgård vid namn Lersjöed varifrån släktnamnet kommer. Namnet antogs av tre söner till bergsmannen Jonas Henriksson (1791-1874) vilka samtliga hamnade i Enköping. En av dessa var Lottas farfars far Alfred Edholm (1846-1936). Dennes två bröder Peter Jonas och Anders Johan Edholm blev boktryckare och utgav bland annat Enköpings Veckoblad.

Alfred Edholms uppgång och fall

Lotta Edholms farfars far arbetade i yngre år en tid i Norge och emigrerade i 20-årsåldern till Amerika. Han återvände dock till Sverige och sina bröder i Enköping där han snart visade sig lika driftig. 1878 övertog han en redan existerande delikatess- och viktualiehandel. Det breda utbudet annonserades regelbundet i brödernas tidning. Här såldes spansk syltlök, norsk ostronansjovis, ananas, smörfärg på flaskor, holländsk senap, ryska ärter, kumminost, japansk och svensk soya, bruna bönor, körsbärssaft, franskt vin och mycket mer – ”allt till de billigaste priser”.

I Enköpings Tidning 12/1 1881 införde han även följande lite mer udda annons:
”Tre stycken städade skolgossar kunna få billig inackordering hos Alfred Edholm.”.

Kanske var detta ett tecken på att verksamheten inte riktigt gav önskat resultat. Huruvida det var de låga priserna eller att Enköping var för litet för en ambitiös storstadsbutik vet vi inte. Klart är åtminstone att det hela 1885 slutade med konkurs. Härefter ägnade han sig åt kommissionshandel och privat arbetsförmedling. Han hyrde även ut familjens sommarbostad vid Mälaren.

3/8 1892 införde han följande annons i Enköpings tidning:

10 à 12 arbetskarlar erhålla genast arbete för sommaren på landet mot dagpenning genom Alfred Edholm.
Duglige ladugårdskarlar erhålla förmånliga platser i höst genom
Alfred Edholm.
Observera Alfred Edholms tjenst-folksbyrå i Enköping som är tillgänglig alla dagar!

Politiken går i arv

Lotta Edholm är inte alls ensam i släkten om att sitt politiska engagemang även om partitillhörigheten varierar. Hennes mormors far Bernhard Greitz (1894-1967) var bland annat redaktionssekreterare i tidningen Social-Demokraten och chef för socialdemokratiska partiets informationsavdelning 1932-1936. Farmors far Ludvig Kruse (1857-1935) var en agronom och godsägare från Blekinge som beskrevs som som ”konservativ och protektionistisk lantmannapartist”. Han hade en mängd olika förtroendeuppdrag och ledamot i såväl riksdag som landsting. Under några år undervisade han också i husdjursskötsel vid lantbruksskolorna i Haddorp och Bjärka-Säby i Östergötland.

Två statskupper och en halshuggning

En av Lotta Edholms förfäder hette Johan Puke. Efter en kortare tid vid artilleriet begav han sig till Nederländerna där han gjorde snabb militär karriär och avancerade till kapten. Här lärde han även känna landsmannen Johan Ludvig Hård med vilken han deltog i den statskupp som förde Vilhelm IV av Oranien till makten. 1755 återvände han till hemlandet men fick till stort missnöje återgå till sin gamla lägre officersgrad. I Sverige skedde under denna period stora förändringar där kungahusets makt minskades till förmån för ständerna.

Drottning Lovisa Ulrika uppskattade inte hur de nya politiska vindarna blåste genom landet. En statskupp planerades som skulle återställa monarkins politiska makt. Johan Pukes erfarenheter från Nederländerna ansågs värdefulla och han initierades därför i planerna. I början av 1756 begav han sig på hennes uppdrag till Berlin för att pantsätta drottningens juveler och på så vis finansiera kuppen. Tillbaka i Sverige tog planerna en mer konkret form och greven Erik Brahe lät tillverka ammunition på sitt anrika gods Rydboholms slott.

Statskuppen misslyckades helt och den 22 juni greps Johan Puke. Efter långa förhör under tortyrliknande förhållanden erkände han delaktighet i kuppförsöket och han dömdes med sju andra till döden. Den 23 juli halshöggs han på Riddarholmen i Stockholm tillsammans med bland andra Erik Brahe. Johan Puke blev bara 33 år gammal.

Som lite kuriosa i sammanhanget kan nämnas att en av Lotta Edholms förfäder är ingen mindre än kung Erik XIV. Andra välkända släkter som dyker upp i antavlan är den norrländska Bure-släkten och bruksägarna Geijer, den senare ett par gånger genom så kallade anförluster.

Lästips från bloggen: Bure-släkten – sant och falskt i en mytomspunnen ätt

Via Västindien till Blekinge

Släktgodset Göholm

1790 köpte Johan af Puke godset Göholm i Blekinge där han lät uppföra ett ståtligt stenhus efter egna ritningar som ersättning till en äldre nedbrunnen huvudbyggnad. Göholm gick sedan i arv inom släkten i flera generationer och här föddes också Lotta Edholms farmor Märta Dorotea Kruse (1895-1964) drygt 100 år senare. Där finns också det Pukeska gravkapellet där bland annat Johan af Pukes kista, tillverkad av virke från hans linjeskepp Dristigheten, har sin plats.

En kyrkmålare med humor och en bedräglig klockare

En annan av Lottas förfäder är kyrkmålaren Johan Petter Hökenstedt (1788-1864) som bland annat gjort arbeten i Medelplana kyrka på västgötaslätten. Här ska ett område intill herrgården Trolmen ha fått namnet Hökastaden på så vis att han alltid skämtsamt sade att han skulle ”hem till stan” när han var på väg hemåt efter arbetet. En inte fullt lika beskedlig kyrkans man var klockaren Anders Nabbelius i Finnerödja socken längre norrut i Västergötland. Under den senare delen av sin tjänstetid ställdes han flera gånger inför rätta för såväl misshandel som förfalskning av pass.

Skottar och fransmän

Längre tillbaka i antavlan finns ett flertal invandrade förfäder. Från staden Kirkcaldy i Skottland kom Hans Belfrage (1614-1688) med sin mor till Sverige och den sedan länge försvunna staden Brätte, föregångaren till Vänersborg. I sitt nya hemland blev han en framgångsrik och förmögen handelsman och så småningom även borgmästare i Vänersborg. Något senare, kring sekelskiftet 1700, rekryterades Lotta Edholms anfader Simon Douzette från Frankrike för att tjänstgöra som regementspukslagare vid Skånska Ståndsdragonerna och senare vid Västgöta kavalleri. Han fick av ingen mindre än kung Karl XII löftet att en av hans söner skulle få efterträda honom i tjänsten, något som också skedde.

Dubbla adoptioner

Den uppmärksamma läsaren ser att efternamnen i antavlan inte helt stämmer överens. Anledningen till detta är att såväl Lottas mor som morfars mor adopterades och därför bär sina adoptivföräldrars släktnamn. Hennes morfars mor Gerda Axelina Eriksson (1880-1957) förlorade sin mor endast tre år gammal och togs därför om hand av sin moster med familj.

Lotta Edholms antavla

Nedan följer de fyra första generationerna i Lotta Edholms antavla. Ytterligare generationer och information om familjerna hittar du som vanligt i vår databas på Släktingar.

Proband
1 Lotta Edholm, född 1965 i Västerås. Gymnasie-, högskole- och forskningsminister.

Generation I
2 Johan Edholm, född 1935 i Stockholm, död 2016 i Värmdö. Reklamkonsulent. Gift 1964 med
3 Lolo Laurin, född 1938 i Stockholm, död 1993 i Värmdö. Journalist.

Generation II
4 John Edholm, född 1891 i Enköping, död 1966 i Stockholm. Kamrer. Gift 1921 med
5 Märta Dorotea Kruse, född 1895 i Göholm, Listerby socken, Blekinge, död 1964 i Stockholm.

6 Eric Olof Paulsson, född 1909 i Örebro, död 1970 i Vaxholm. Försäljare, verkmästare.
7 Ann-Mari Greitz, född 1918 i Lidingö, död 1997 i Stockholm.

Generation III
8 Alfred Edholm, född 1846 i Lersjön, Färnebo socken, Värmland, död 1936 i Enköping. Handlande, kommissionär. Gift 1880 med
9 Maria Modin, född 1855 i Rå, Hammars socken, Närke, död 1918 i Enköping.

10 Ludvig Kruse, född 1857 i Göholm, Listerby socken, död 1935 i Trantorp, Nättraby socken, Blekinge. Godsägare. Gift 1892 med
11 Anna Lilienberg, född 1870 i Stockholm, död där 1955.

12 Paul Olsson, född 1876 i Sörby, Hallsbergs socken, Närke, död där 1950. Virkeshandlare. Gift 1908 med
13 Gerda Axelina Eriksson, född 1880 i Skogstorp, Motorp, Hova socken, Västergötland, död 1957 i Hallsberg, Närke.

14 Bernhard Greitz, född 1894 i Gävle, död 1967 i Stockholm. Redaktör, generalkonsul. Gift 1920 med
15 Vivi Ramberg, född 1894 i Sunds Glasbruk, Järsnäs socken, Småland, död 1967 i Stockholm.

Generation IV
16 Jonas Henriksson, född 1791 i Lersjöed, Färnebo socken, död 1874 i Lersjön, Färnebo socken. Bergsman. Gift med
17 Karolina Olofsdotter, född 1805 i Stora Asphöjden, Brattfors socken, Värmland, död 1884 i Lersjön, Färnebo socken.

18 Per Andersson Modin, född 1820 i Gambyberg, Bo socken, Närke, död 1900 i Nyköping. Snickarmästare. Gift 1854 med
19 Kristina Maria Johansdotter, född 1830 i Askersund, död 1906 i Nyköping.

20 Johan Ludvig Kruse, född 1802 i Stockholm, död 1886 i Göholm, Listerby socken. Läkare, godsägare. Gift 1847 med
21 Edla Götilda Puke, född 1814 i Karlskrona, död 1885 i Göholm, Listerby socken.

22 Albert Lilienberg, född 1833 i Kristianstad, Skåne, död 1921 i Ronneby. Häradshövding. Gift 1:o 1864 med
23 Gustava Amalia Forsgrén, född 1840 i Stockholm, död där 1873.

24 Olof Larsson, född 1842 i Hallsbergsgården, Hallsbergs socken, död 1927 i Sörby, Hallsbergs socken. Smed, sågägare. Gift 1875 med
25 Johanna Gustava Andersdotter, född 1851 i Vargtorp, Hallsbergs socken, död 1927 i Sörby, Hallsbergs socken.

26 Johan Hildor Skog, född 1854 i Krogen, Östra Finnerödja, Finnerödja socken, Västergötland, död 1939 i Stockholm. Arbetare, statdräng. Gift 1:o 1876 med
27 Augusta Carlén, född 1853 i Hultåsen, Hova socken, död 1884 i Årsta, Österhaninge socken, Södermanland.

28 Okänd.
29 Lina Greitz, född 1854 i Motala, död 1900 i Gävle.

30 Karl Ramberg, född 1843 i Årnäs Glasbruk, Forshems socken, Västergötland, död 1902 i Västervik. Glasblåsare, hyttmästare. Gift 2:o 1893 med
31 Betty Jonasdotter, född 1852 i Dyrehög, Brålanda socken, Dalsland, död 1929 i Västervik.

• ← Nostalgi är inte kunskap
• Godsven Hansson i Hagge – god eller tysk? →